Sida 26
GENERALSTABENS OMDANING.
Bör och kan
svenska folket försvara sig?
Det kan ingen uppriktigare än vi önska, att landet fortfarande måtte få njuta af fredens välsignelser, men vi kunna derföre icke vara nog dåraktige att icke inse, det de förenade rikena måste upvakna ur den långa och sköna säkerhetssömn, i hvilken de snart uti 60 år varit invaggade. Eller kan man verkligen föreställa sig, att det tyska nationalitets- och enhetssträfvandet, hvars grundorsak är behofvet af ett starkt och enigt Tyskland till Europas skydd mot Rysslands växande makt, ej äfven skall hafva till följd en sammanstöt med denna makt — ett krig af ännu större proportioner än det nuvarande, och ett krig, som
Friherre C. F. H. Raab.
Generalstabens nye chef.
äfven kan komma att svänga sin blodiga fackla öfver våra landamä-ren? Och ve då öfver oss, om vi ej i tid förstått att göra de nödvändiga uppoffringame för vårt försvar! — Vi kunna protestera emot ett sådant krigföringssätt så mycket vi vilja; vi kunna fylla våra tidningsspalter med utgjutelser af de mildaste och humanaste känslor; det tjenar allt till ingenting! Kommer kriget en gång till våra trakter, så kommer det ock med alla dess fasor. Nåd och barmhertighet stå ej på dess fanor, utan död eller underkastelse! Och emot allt detta hjelper endast ett medel — ett folk i vapen, som är fullt rustadt och beredt att upptaga striden —, men detta medel hjelper ofelbart. C. F. H. Raab.
Generalstaben har till sin uppgift
att, vad på honom ankommer, bidraga att vidmakthålla och utveckla den krigsvetenskapliga bildningen inom Armén;
att utbilda sina Officerare för deras särskilda sysselsättning i fält;
att inhemta, granska och sammanställa alla underrättelser rörande militärväsendet i främmande land, särdeles grannländerna, samt deri-genom bereda krigsstyrelsen tillförlitligt och fullständigt material för bedömandet af deras militära styrka;
att uppgöra i detalj planer för Arméns försättande på fältfot och dess koncentrering på olika krigsskådeplatser, med alla därmed sammanhängande arbeten;
att skrifva fäderneslandets krigshistoria och vårda dess krigshistoriska arkiv;
att handhafva och utföra landets militära kartläggning samt dess undersökning och beskrifning i militärt hänseende;
att aflemna nödig personal till krigsstyrelsen för beredandet och handläggningen af under densamma hörande kommandomål;
att likaledes aflemna nödig personal såsom biträde åt Arméns högre
Befälhafvare, General-Befälhafvarne, Inspektören för Kavalleriet m. fl.;
att utbilda lärare i en del af de rent militära ämnena vid Arméns högre undervisningsanstalter.
Generalstabens
sammansättning.
Generalstaben består af en chef, generalmajor, 14 öfveradj utan ter och 24 stabsadjutanter. De förra utgöras af x öfverste, 3 öfverstelöjtnanter och 10 majorer, de senare af 16 kaptener och 8 löjtnanter.
Portalen till Generalstabsbyggnaden, Birgerjarlstorg 10.
Generalstabens första uppgift.
September 1873.
Kongl. Maj:t har i nåder uppdragit åt Generalstaben att utarbeta ett uteslutande på allmän värnpligt grundadt härordningsförslag.
Oktober s. å.
Kongl. Maj:t har tillsatt en militär kommitté att granska det uppgjorda förslaget. Ordförande; generallöjtnant J. M. Björnstjerna, Sekreterare: kaptenen friherre N. S. Rappe, Biträdande sekreterare: kaptenen N. A. Thorén.
Generalstabens förslag.
Härens sammansättning:
Linje, landtvärn samt landstorm.
Värnpligtigs skyldighet till vapen-tjenst:
Från 18 till 40 år.
Tjänstgöringstid :
Fotgardet (Svea Lifgarde) 101/» månader.
Artilleriet och ingeniörtruppema 12 månader.
Kavalleriet 17 månader.
Repetitionsöfningar :
För tredje och fjärde årsklasserna af linjen 30 dagar.
Riksdagens beslut.
Förslaget förkastades af båda kamrarna.
26
Källa: Project Runeberg ·