Tillbaka Read Runeberg

Oscar II och hans tid. En bokfilm

Originalsida 309
Originalsida 309
Originalsida 308
Originalsida 309
308–309

Sida 309

1

8^5

Krig mellan Sverige

och Norge?

Inför krigsfaran.

Låt oss alltså, enskildt och offentligt, bedja Gud i) för alla menniskor, d. v. s. här tillämpadt: för de bägge brödrafolken, att deras sinnen må varda böjda till att i frid och rättfärdighet göra upp med hvarandra till bägges välfärd, 2) för konungen, att han må få nåd och kraft att i den ytterst svåra ställning, der han står, handla med lugn och vishet, så att, hvad på honom ankommer, allt må göras för att bilägga striderna och förebygga hvarje krigsåtgärd eller annan olycka. Ställningen är ytterst allvarlig: afgörandets stund rycker för hvarje dag närmare. Bröder låt oss bedja flitigt. Inom kort skola vi kanske få tacka för bönhörelse.

P. W.

Två svenskar skrifva från Norge.

Det glunkas här och hvar om »mobilisering» af skarpskyttar borta i bygderna och en del vänstertidningar ha ett mycket argt och hetsigt tonfall i rösten, men huru stämningen kan vara hos flertalet är icke godt att säga. Jag umgås mest med personer af højrepartiet och dessa äro mycket moderata och höfliga i sina utlåtelser om Sverige. På fullt; allvar tror väl ingen här i landet att krig kan bli möjligt och ingen därhemma heller, hoppas jag, utom en och annan, som förläst sig på svenskhistoriska romaner om Karl XII. Den norska vänstern är allt bra enveten och ogin och den svenska patriotligan bra skrytsam och högdragen, men det är ju i alla fall civiliserade människor och icke indianer. — Jag för min del tror därför icke att det blir något krig af, åtminstone icke under de närmaste seklen — möjligen i en aflägsen framtid, när civilisationen gått tillbaka ytterligare under ett par hundra Gustaf Fröding.

år, så att man börjar känna med samma känsla som Erik Blodöxe och Styrbjörn Starke.

I alla fall böra svenskarne öfva in ett par regementen skidlöpare, innan de tänka på att eröfra Norge i vintertid. Husk på Armfelt och hans Togt i det nordenfjeldske.

Oplandene 24 mars. Gustaf Fröding.

Ned med dem som tala om krig!

Ned med dem som tala om krig mellan Sverige och Norge!

Må tungan låda vid deras gom. Må man se till att skoningslöst tillämpa lagen på dem — då lag finnes.----------

Den som lefvat sig in i det svenska folkets lif och sett, huru alla krafter måste spännas för lifvets uppehälle — den, som lefvat sig in i norskt folks lif och sett och något deltagit i dess — särskildt nordpå — lifsfarliga gärning på hafvet — han har svårt att tänka sig, att någon kan ha hjärta att reta upp dem mot hvarandra till blodsutgjutelse och våldsdåd. De ha, hvar på sin kant, så tillräckligt af detta lifvets vedermödor; de följas under sitt lif af ett tungt arbetes ok utan återvändo; hvem vågar taga ansvaret på sig att ha spridt elände i tiotusen-den af deras hem?

-------Norge är ett forrådt land och

man har velat förråda Sverige.

Man har velat ödelägga Norges unga frihet och förstöra Sveriges historia. Man har vågat tala om krig.

Ned med dem!

Gud skydde gamla Sverige! Gud bevare det vackra Norge!

Portrittkystaf Ckarl.Friberg. Bodö den 29 juni 1895. Pelle Molin.

Pelle Molin.

P. P. Waldenström.

I den unioneila barnkammaren.

Pappa: Lägg nu bort de där bullersamma leksakerna, och roa er snällt med det här, så pappa kan få hvila sig litet. Söndags-Nisse.

Den tredje unionskommittén tillsättes.

Konungen har tillsatt en unionskommitté för att utarbeta förslag till sådana ändrade bestämmelser i afseende på Sveriges och Norges förening, som äro af behofvet påkallade eller egnade att undanröja de anledningar till förvecklingar, h vilka ligga i dessa bestämmelsers ofullständighet och oklarhet.

Konungen mottager unionskommittén.

H. M. Konungen har i dag den 5 december kl. 1 e. m. i närvaro af H. K. H. Kronprinsen gifvit företräde åt unionskommittéens svenska och norska medlemmar. Vid mottagningen, som egde rum i röda salongen, behagade H. M. Konungen yttra:

»Stor är den glädje, hvarmed jag helsar Eder, Mina herrar, då I nu på min kallelse samlens till högvigtiga rådslag. De gälla Föreningens bevarande och betryggande! Det är därför naturligt, att jag med längtan har emotsett denna dag.

Efter många svårigheter och till trots för alla betänkligheter ser jag omsider mina bemödanden krönta med framgång, såtillvida att denna Unionskommitté, den tredje i ordningen sedan 1814, af mig nu blifvit utnämnd och i dag för första gången sammanträder. Men emellan begynnelsen af Edra öfverläggningar och ett lyckligt fullbordande af Eder stora uppgift ligger ett i sanning mödosamt arbete. Mitt varma intresse och mina uppriktiga önskningar om framgång skola därunder oafbrutet följa Edra förhandlingar, och jag är förvissad därom, att enhvar af Unionskommittéens medlemmar, han vare svensk eller norsk, är fullt medveten om sin ansvarsfulla uppgift samt därför ärligt och nitiskt villmedverka till arbetets främjande.

Norge är, likasom Sverige, »ett fritt och själfständigt rike, som ej kan delas eller afhändas». Så bestämmer rikenas gemensamma riksakt. Men samma riksaktsparagraf bestämmer också, att de skola vara förenade under en och samma Konung.

Må inga förutfattade meningar hindra någons slutliga bifall till rimliga uppgörelser i godo inom Unionens ram!

Då motser jag en ljus och ärofull framtid för de förenade folk, hvilkas väl är min jordiska sträfvans förnämsta mål.

Skanke den Högste sin välsignelse till Edert värf!»

309

Källa: Project Runeberg ·