Sida 37
>8 74
Handarbetets vänner.
‘DraMingämöngtcr, mottoet från en runaten, anbänöbart Såbäl till bro&eri i färger, Som till SpetSSöm, lappsöm, öamastoäfnaö
träSfuiptur ocl) Sågning m. m.
Upprop till handarbetets vänner.
De nya idéerna.
Redaktionen af Tidskrift för Hemmet tillsammans med fröken M. Rothlieb, fru Hanna Winge och några andra vänner af det svenska handarbetet hafva öfverenskom-mit att söka åvägabringa ett lotteri, i ändamål att bilda grundplåten till en förening för det svenska handarbetets utveckling i konstnärlig och fosterländsk riktning.
Såsom en förberedande åtgärd har man tänkt sig ordnandet af ett stort lotteri, och tar man sig friheten uppmana alla handarbetets vänner i alla delar af landet att med gåfvor medverka till den goda saken.
Upplysningar om saken lemnas från och med den 24 April 1874.
Läsesalongen Brunkebergs hotell.
Stockholm.
Personer i landsorten, hvilka, såsom ombud, skulle vilja verka för saken, behagade meddela sig härom under ofvanstående adress.
Sophie Adlersparre. Hanna Winge. Molly Rothlieb.
Anna Fleetwood. Alma Schröder. Ellen Ankarsvärd.
Anna Wallenberg. Selma Giöbel. Elmira Leijonhufvud.
Fredrika Limnell. Julia Kjellberg. Siri Dalerus. Sophie Whitlock. Eva Marie Rappe. E. Kindstrand.
Hulda Sohlman. Louise Laurin. Agnes Rijswijk.
Rosa Hoffman. Jenny Rossander.
Lampmatta i fornnordisk stil.
De ord, med hvilka en bildad dam i landsorten gaf uttryck åt den känsla hon erfor vid betraktandet af föreningens för henne okända arbeten efter allmogemönster:
»Jag vill ej tycka om det der, men jag måste», äro betecknande för det motstånd föreningen har att bekämpa och de segrar hon småningom vinner.
Föreningens första år.
Till Lotten von Kræmer:
Hvad nu först framgången beträffar, så visar den sig blott deraf att föreningen under det första af tusen svårigheter uppfyllda året har kunnat höja antalet af sina ständiga arbeterskor från 1 till 35 (eller numera 40) samt att hon utgifvit i arbetslöner flerdubbelt mer än hon erhållit i gåfvor och anslag och slutligen att hon oaktadt bristen på rörelsekapital dock samlat en behållning i arbeten och redskap af betydligt större värde än de nämnda gåfvoma och anslagen. Att redogöra för den mängd präktiga arbeten som förfärdigats — största delen kanske till utlandet — eller de stora beställningar, som föreligga, skulle taga för mycket af utrymmet. Jag vill blott nämna att alla förutsättningar finnas för att föreningen skall nå sitt vackra mål — framkallandet af en renaissance af den fornsvenska konstindustrien inom det
Mattan bildas af 8 fält, hvarannat rödt och blått, kring en röd innerbotten. Ormslingorna, först ritade på papper och ut-klippta, klistras på och utklippas af svart kläde, fastsys med hårfint silke och kantas med guldfrisé, hvarvid mönstret nog-
grannt iakttages. Teckningen på slingorna utföres med guldtråd, ögonen med små paljetter. I de sålunda bildade fälten framställas fornnordiska föremål, såsom dryckeshorn, drakskepp, smycken, vapen m. m., hvartill teck-ningame kunna hem-tas ur något arkeologiskt planschverk eller doktor Montelii nya bok, Lifvet i Sverige under hednatiden.
textila området.
Slöjdnyheter.
En utställning i Uddevalla samt en af större omfattning i Mariestad — se der de slöjdnyheter sommaren medfört. »Handarbetets vännen deltogo i båda utställningarna. Bland de arbetande sågos Mina Wulff vid sin flossaväf, framställande de vackraste, mjukaste fönsterdynor samt fröken Schröder vid sin snårsöm i nya, färgrika mönster. Båda dessa skickliga konstarbeterskor erhöllo medaljer.
Sophie Adlersparre-Esselde.
Aftryck af en kakstämpel till sd kalladt vispebröd som finnes i doktor Hazelii etnografiska samling.
37
Källa: Project Runeberg ·