Sida 402
1^01
Strindbergs tredje
äktenskap.
August Strindberg.
Harriet Bosse.
Förlofningen.
Anmodad att göra ett besök angående Eleonora, gick jag upp till Strindberg med den fasta föresatsen att be honom ge rollen till någon mera avancerad aktris.
Äfven denna gång var bordet dukat med blommor och frukt. Strindberg var lika älskvärd och god. Han bad mig icke ängslas öfver Eleonoras roll — det skulle nog gå bra. Han talade om hur svårt och hårdt lifvet hade varit mot honom, hur han längtade efter en ljusstråle, en kvinna som kunde försona honom med mänskligheten och kvinnan. Så lade han sina händer på mina axlar, såg djupt och innerligt på mig och frågade: »Vill ni ha ett litet barn med mig, fröken Bosse?» Jag neg och svarade helt hypnotiserad: »Ja, tack», och så voro vi förlofvade.
Harriet Bosse.
I Mäster Olofs spår.
19 April 1901.
Älskade Stora Qvinna.
I qväll hörde jag ett tonfall af Mäster Olofs Kristina, som gaf mig mod och kraft.
Hör: om i morgon kyrkan är oss stängd, så spränger jag den. Om Du vill! emedan den vägrar oss tillträde till den välsignande Gud.
Vi viga oss, utanför den lilla Gustaf Adolfs kyrka som är mig så kär, emedan jag betraktat den under det år jag skrifvit Gustaf Adolf, toleransens hjelte, icke trons, och icke otrons!
(Men med vittnen — man må icke försmå medmen-niskors dom: och hjelp!) Och efter akten fäster jag detta papper på dörren, utan buller af hammare och spik, bara med fyra små messingsstift!
Derpå (skiljas vi från våra vänner och) inträda ensamma i vårt hem, som skall skydda oss!
Mäster Olof! — Ja, han bröt för en qvinnas skull den heligaste af dåvarande lagar — den kanoniska! och han var profet, jag är bara pjesförfattare.
Skall jag, efter så långa slingrande vägar, göra hans verk? om igen? Jag frågar Dig, min Brud, min Själs älskade!
Kyrkopapperet som medföljde vidstående bref:
»Jag släpper Dig icke med mindre Du välsignar mig.»
Då denna kristna kyrka icke velat öppna sina portar för att viga vår kärlek, hafva vi utanför denna lilla kyrka, under den stora himmelen och i den Allseendes åsyn sjelfva vexlat trohetslöften och ringar samt nedkallat Guds välsignelse öfver vårt förbund som makar! Vandrare, gå Du och gör sammaledes! »Min fader och min moder öfvergifva mig men Herren upptager mig.»
På kyrkobacken utanför Gustaf Adolfskyrkan, i Stockholm den 19 april 1901, på Mäster Olofs dag, vid solnedgången.
August Strindberg. Harriet Bosse.
Harriet Bosse som Eleonora i "Påsk".
402
Källa: Project Runeberg ·