Sida 77
l877
JUBELFESTDAGARNA I UPSALA.
När jubelfestkantaten utdelades.
Innan processionen satte sig i gång, utdelades texten, och man hann läsa den. En af svenska kyrkans högste, som hade ovanan att begagna något starka interjektioner, utbrast, då han läst dikten, halfhögt för sig själf: *Det
var f-n!» Det dröjde ännu någon tid, innan man satte sig i gång och vederbörande medhann läsa kantaten en gång till. Då lät det med fullt öfvertygande bestämdhet som ej tålde motsägelse. »Det var f-n!»
Karl Warburg.
Doktorspromotionen.
Från promotionen.
Den krans, som skulle prydt Runebergs hufvud, var bunden, och höjdes af promotor, prof. Nyblom, under några ord till skaldens minne. Bland närvarande hedersdoktorer märktes norska skalden Ibsen.
Viktor Rydberg blir hedersdoktor.
Efter högtidligheternas slut i domkyrkan begaf sig en deputation af de unga filosofie promovendi till författaren af promotions-kantaten, skriftställaren, en af de Aderton i Svenska Akadamien herr V. Rydberg, för att till honom öfverlemna doktorsringen.
A.
(Från v. Konungen, O. Dickson, Scholander, C. R. Nyblom,
N. Sundberg.) Teckning af F. von Dardel.
Glimtar från festligheterna.
För att tala om promotionsmiddagen, så försök att tänka dig hvad det vill säga att duka ett sittande bord för tolfhundra personer, servera dem och ge alla platser, så att de bli nöjda. Det förra är vad den undermenniskan källarmästare Svanfeldt gjorde, det senare hvad jag och ett par till utförde. När man vet, hur varmt herrar akademici älska hvarandra, inser man hur mycket vi hade att fundera på. Men lyckan gynnade oss, och det fanns icke mer än en som vi glömt, och det var herr Koskinen, fennomanernas chef, en händelse som nästan såg ut som en tanke. Och serveringen! I himmelriket kunna ej underenglarna passa upp bättre än dessa etthundrafemtio vaktmästare, hvilka i sluten kolonn på en gång ryckte in i salen med sina fat. Stämningen var också hög, och vi tömde 800 buteljer champagne, bland annat. — Under folkfesten stod jag bredvid talarstolen och ropade ut talarnas namn för 8000 människor. Min förmåga att skrika ut dessa namn tillvann mig till och med en nådig komplimang af kungen. — Men apropå kungen, så har du väl hört att studenterna buro honom. Därvid inträffade något roligt. Den elektriska solen hade hela kvällen strålat ganska vacklande och intermittent. Och just som kungen gaf sig i väg, slocknade den alldeles. Det blef nermörkt och jag blef utom mig af förtviflan. Men »hast Du mir gesehen», plötsligt vaknade den åter till lif och föll af en ren händelse rakt på kungen, som på sin stol liksom sväfvade öfver folkmassan, och följde honom sedan troget. Alla skreko af förtjusning och applåderade och de kringstående gratulerade mig till det »charmanta arrangemanget». Jag teg och höll till godo.
Kronprinsen var som alltid, rörande snäll och enkel. Medan vi under folkfesten väntade på fyrverkeriet, hade kungen satt sig invid talarstolen och låtit mig
hopsamla så många vackra flickor, jag kunde komma öfver, honom till ögonfägnad och förströelse. Plötsligt armbågade sig en student fram genom flickhopen. Just som jag funderade på att ingripa, upptäckte jag, att det var kronprinsen som bönfallande viskade: »Snälla pappa, får jag gå med i fackeltåget?» — »Jo visst får du det, min gosse», svarade kungen; och »så sött», »så snällt», viskade flickorna.
Hugo Hamilton: »Hågkomsten>.
ju&elfeisfen
\25acRra rum samf sfall ocft oagnfxus. (Sj^ungsäugsgafan 40, 4 fr.
Kunglig donation.
Såsom ett uttryck af mina känslor vid firandet af Upsala Universitets fyrahundraårsfest, då jag i tacksamt minne återkallar hvad denna Högskola uträttat för den fosterländska vetenskapsodlingen, samt till en underpant på min föresats att främja Universitetets framtida utveckling, öfverlemnar jag härmed till Upsala Universitet såsom gåfva FYRATIO TUSEN KRONOR.
Detta belopp skall af det akademiska konsistoriet förvaltas såsom en fond, hvilken aldrig får förminskas, och af hvilken ränteafkastningen skall användas till understöd för yngre vetenskapsidkares författareverksamhet enligt de grunder, dem jag, efter inhemtande af kanslers-embetets förslag i ämnet, är sinnat närmare bestämma.
Upsala den 5 September i8yy OSCAR.
77
Källa: Project Runeberg ·