Reseskildringar, anteckningar och bref

detta. Det är midt uppe i fjällbyggden och förtjusande vildt. — Du skall förlåta mig, om jag liksom litet skryter med att stadslifvets trassel och småaktigheter ickc förmått förkväfva mina högre och renare tendenser. Jag är förtjust af Norge och finner mig icke hafva det ringaste mindre sympati för norrmännen än för svenskarne. Det är stor skada att de båda folken icke komma i mera personlig beröring med hvarandra och att vi svenskar icke hafva mera råd och lust att besöka detta härliga storartade land, nordiskhetens kärna, men så ofta hellre låna oss fram till Paris för att komma hem med skräddarräkningar, minnen från Champs-Elysées och en elegant parfym af sängkammarluft. Angående båda folkens känslor för hvarandra, tycker jag mig hafva funnit mycket mera köld och likgiltighet i Sverige för Norge och norrmännen än här för Sverige. Jag har icke hört ett enda ovänligt ord emot oss af någon, tvärtom. — Jag skulle vara glad, om många af mina landsmän kunde få tillfälle att besöka detta friska och stolta land, många fördomar blåsa bort på fjällen, och man skulle i allt fall komma hem igen med en renare nordiskhet i sinnet och ett öppnare öga för naturens höga majestät. I synnerhet vore det önskligt, att våra studenter och målare oftare klättrade hit öfver. Det skulle säkert göra mycket mera godt än alla revisioner af föreningsakten. Älan skulle då icke längre blunda för att vi af gammalt äro samma folk och att vi svenskar hafva mycket mera likhet med norrmännen än t. ex. med skåningar. Det har för mig varit en öfverrask-ning att finna att bondfolket häromkring talar mycket renare svenska än i de flesta af Sveriges egna provinser.

— Den sträfvan efter originell prydlighet, som bondfolket här icke sällan röjer i de besynnerliga utskärningarna omkring dörrposterna på stolpebodarna, de fint arbetade stora silfversmyckena, de rika broderingarna på dräkterna, sirliga knifskaft, träbyttor och dylikt är verkligen anmärkningsvärd. Denna ornamentik är nästan likaså hemfödd som folkvisorna och folkmelodierna och ofta mycket egen-