Sida 281
bland blommorna på ängen, i sorglöshet och solsken. Nu på hösten har jag försökt plocka några sådana blommor, jag menar att jag roat mig med att se igenom mina gamla anteckningar fran min första tid uti Italien och Spanien och nu hunnit så långt, att en del däraf äro tryckta. — Dessa åro utdrag ur verkliga gamla anteckningar eller bref, och naturligtvis skulle de kunna mycket kompletteras, om jag skulle börja skrifva ur mina minnen, men då skulle boken kanske få för stort omfång; jag har också icke tid att alltför mycket ägna mig åt min skrif-ning. — Jag har varit så många år i England, att jag hunnit förvärfva mig många trofasta vänner där, med hvilka jag är i beständig korrespondens.
En anteckning.
Somliga hafva den tråkiga och bråkiga ovanan att skrifva upp i en plånbok utgifter och inkomster. Sådant har jag aldrig brytt mig om och är en slarfvig kassaförvaltare. I stället har jag då och då klottrat en rad om de intryck, som mött på vägen — ty jag föreställde mig att det efteråt kanhända skulle blifva åtminstone så intressant som gamla tvättnoior och kvitterade hotellräkningar.
Till II. Brodtkorb. — London 18 nov. 1871.
— Jag har nämligen för några dagar sedan beslutit mig för att åtfölja en af mina engelska vänner, som med. sin fru reser söderut för att söka ett varmare klimat än Londons. Det är därföre nu afgjordt att vi nästa onsdag d. 29 nov. gå ombord i Southampton på en stor ångfre-gatt, som går till Alexandria i Egypten. —
Det förlidna året har varit som en stormig och ohygglig natt öfver Europa, låt oss hoppas atl vi gå till mötes en ljus och glad morgonrodnad. \ i hafva alla en förkänsla af hur världen tyckes träda in i en ny epok. Det har kommit liksom mera allvar i luften, så mycket att poesi och skön konst tyckas kväfvas. Men låt oss
Källa: Project Runeberg ·