Sida 31
Kungen och kastellanen
Kungen ler bittert.
»Ja — jag kan språk.»
»Godt, då reder du dig tils vidare. Du får börja ge lektioner. Det var en ypperlig idé!»
»Jaså — en ypperlig idé. Jag ska då inte hållas fången?»
»Ingalunda. Jag ska strax öppna för dig, eftersom du är förståndig. Jag sa just i morse åt de andra: låt mig hållas ... jag känner gossen, jag! — Men så måste du lofva mig, farbror, att inte göra dig själf något illa. Det skulle värkligen smärta oss innerligt ... och det är inte meningen.»
»Jaså, det är inte meningen. Och jag får aflägsna mig nu, om jag vill?»
»Hjärtans gärna, farbror. Seså — vägen är fri. Stora utgångsdörren i vestibulen är tung att få opp, men kanske du orkar. Det är för resten lite synd om dig, men du blir nog van snart. Det är vanan, som ska göra det, ser du.»
Källa: Project Runeberg ·