Sida 93
93 AN CKARSVÄRDS ARRESTERING.
bläck, penna och papper, då jag med aldra första skall hafva äran i ödmjukhet till Kongl, kollegium inlemna en fullständig och uppriktig berättelse om allt hvad jag vet relatift till beredningen och fortsättningen af kriget och derunder förefallne händelser, så väl som mitt eget uppförande och tankesätt. Jag skall ingen sanning dölja och bifoga bevis, så långt möje-ligt är och min nu varande ställning tillåter, så att höglofl. Kongl, kollegium derefter skall tryggt kunna döma mig, om jag finnes brottslig, eller ock få njuta den tillfridsställande, den er alla, mina herrar, så värda känslan att få skydda, freda och upprätta en oskyldigt lidande.
»Jag känner min oskuld; den högste domaren, som inga vittnen, ingen undersökning behöfver, för att finna våra minsta, våra hemligaste brott, han försäkrar mig derom genom den ro, det fullkomliga lugn, jag i mitt innersta njuter. Ja jag är så oskyldig, att om offertiden ännu varade, skulle jag tro mig dertill utkorad, derföre att man då ansåg den renaste, den oskyldigaste blod angenämast för den gudamagt man ville ^blidka; men ehuru jag ingen fruktan hyser och aldrig ett ögonblick varit oroad af den brottsliges plågor, så ledsnar jag dock likväl att längre se gallerne för mina fenster och höra bommarnes dån för min och andras dörrar.
»Jag är dessutom, om detta sorgespel skall ännu längre fortsättas, ruinerad till hela min välfärd; och det som ännu ömmare är, med mig hustru och barn, hvilka icke mer än jag förtjent ett dylikt öde.
»Jag anhåller derföre på det högsta, att höglofl. Kongl, kollegium täcktes visa mig den grace, om jag icke får säga rättvisa, att låta min sak med det första till undersökning företagas.
»Skulle åter emot min förmodan Kongl. Maj:t icke ännu om mig dess nådigste befallning afgifvit, beder jag på det ömmaste att höglofl. Kongl, kollegium ville detta mitt åliggande i underdånighet anmäla, då jag vågar hoppas, det H. K. M:t, af hvars nåd och mildhet jag rönt så många veder-mälen, och hvaruti att varda bibehållen jag efter min yttersta förmåga bjudit till göra mig värdig, icke heller nu lärer neka mig den rättvisa, att låta underrätta mig om mitt brott och tillåta, det jag bjuder till att mig försvara.
Källa: Project Runeberg ·