Sida 116
9°
ANC K ARS VÄRDS ARRESTERING.
snart trenne månader varit skiljd från alla affärer och nästan från allt umgänge med menniskor, men han var lika enträgen och jag lofvade sluteligen, författade äfven en liten pro me-moria, som han emottog och hvarmed han förklarade sig mycket nöjd och försäkrade, att kungen skulle anse den med mycket nöje.
Maj d. 6 fick min hustru, som Armfelt sade, på dess egen risque komma till mig med begge gossarne, som med min syster rest postvägen från Finland och voro den I7:e april till Stockholm ankomne.
Den 7 kom kungen till Drottningholm, såg dalkarlarne exercera och var länge hos Armfelt; ändteligen blef jag kl. 4 vid pass till konungen i Armfelts rum af Armfelt sjelf införd, hvarefter Armfelt straxt gick ut och slöt dörren till. — Monarken tog ett ganska allvarsamt utseende, men kunde dock ej dölja en slags embarras, syntes önska det jag ville börja konversation, väntandes sig törhända, det jag skulle begära nåd, men då jag icke visste det ringaste onda med mig, ansåg jag det under både honom och mig. — Jag tilltalades änte-ligen ungefär på följande sätt: Då en monark vidtager ett sådant steg, som det jag nu gjort med min öfverste, lärer Ni finna att nåden icke är långt borta, men det kommer dock an uppå, huruvida herr öfversten kan förklara sig uti vissa delar. Jag har väl fått ert bref och är dermed nöjd, men önskar dock uti vissa saker närmare upplysning. — Jag svarade mig icke ega någon ifrigare önskan än af E. K. M:t sjelf fa höra, hvarföre jag varit anklagad och som en missdådare behandlad, då jag sjelf icke känner minsta brott med mig, och att den nåd jag begär, är, att E. K. M:t ville tillåta någon af mina anklagare att nu träda fram och med mig konfronteras, då det ej skall blifva mig svårt att öfvertyga E. K. M:t att törhända de, men aldrig jag varit brottslige och att blott afund, lissmeri och smicker ådragit mig E. K. M:s onåd, då jag som trognast E. K. M:t tjente. — Konungen sade: Ni har ingen anklagare; jag var nödsakad göra en revolution och jag fruktade Er i Finland, der jag visste er ega mycken influence, och jag kände edra capaciteter. Men hvarföre var Ni emot kriget? — »Det har jag ofta sagt E. K. M:t och i mitt bref icke döljt; jag ansåg kriget och anser det ännu för en olycka af de vådeligaste följder för E. K. M:t och riket, men jag trotsar hvar och en
Källa: Project Runeberg ·