Sida 46
46
KRIGET I FINLAND 1788.
steg till skärgårdens fredande på andra sidan Hangö. — Detta förefaller mig nog besynnerligt, sedan hertigen uti allt detta både muntligt och skriftligen lemnat mig plein pouvoir och hvilka ordres jag för grefve Wrangel uppvisat.
Mot afton blef jag inviterad af bergsrådet Hisinger att på dess bruk Fagervik i morgon spisa middag med hertig Fredrik, som väntades dit, stadd på resa till Stockholm.
Den 11 reste jag med major Juslen och min adjutant löjtnant Wallberg och min flaggmajor Ankarheim upp till Fagervik. — Hertigen var nu åter mycket ledsen, fruktade att hertig Carl icke uppfyller sina löften; visade mig ett bref från hertig Carl dat. d. hvarmed han var ganska missnöjd. Han sade sig nästan uppå min persuasion skrifvit hertig Carl till ett ömt bref, lyckönskat honom till befälet och fägnat sig öfver de rykten, att han med allvar skall åtaga sig arméens sak och rikets hjelp och tillbjuder sin tjenst, om han behöfver den. Härpå svarade hertig Carl, att det befäl han nu fått är honom mera besvärligt än agreabelt; att han skall söka genom sitt uppförande vinna arméens förtroende; att hans föresats är att understödja och försvara kungens makt och rättigheter; att det är både hans och hans brors skyldighet att i nu varande vådeliga belägenhet biträda och hjelpa konungen, deras broder, hvars thron är vacklande. Han moraliserar mycket sin bror, säger att han bör glömma inbillade oförrätter för konungens väl; att om han haft utlåtelser, dem han nu i själen ångrar, så böra de publiquement desavoueras m. m. Detta sista sade hertig Fredrik, att han icke visste, hvad det betyder, ty han svor vid sin heder, att han icke . visste sig haft någon utlåtelse, den han ångrar. — Hertigen hade äfven fatt bref af sin syster prinsessan, skrifvet efter konungens ankomst till Stockholm och som han supponerade på dess befallning. Hon lamenterar och ber hertigen ej komma hem, fruktar det skall göra honom tort i publiquen, ber honom förlika sig med kungen etc. etc. Hon berättar äfven i samma bref, att general Toll i Stockholm talt högt och oanständigt om kungen, sagt att han ger honom fan, sedan han velat uppoffra honom för egna afsikter, och att fan måtte tjena en sådan kung m. m. N. B. dessa begge bref, både hertig Carls och prinsessans, läste jag sjelf och hvad jag här anfört är
Källa: Project Runeberg ·
