Tillbaka Read Runeberg

Öfverste Mikael Anckarsvärds minnen från åren 1788-1790

Originalsida 65
Originalsida 65
Originalsida 64
Originalsida 65
64–65

Sida 65

KRIGET I FINLAND 1788.

65

honom tillkomma. Jag anhöll underdånigst, att hertigen ville göra ändring uti dess till kommendanten gifne resolution eller i annat fall i nåder bevilja mig tjenstfrihet till nästa vår, då jag åter vore färdig till min konungs tjenst uppoffra lif och blod; detta nekade hertigen i de nådigaste termer och lofvade mig svar i morgon.

Den 20 om morgon gaf hertigen flottan signal att lyfta och gå till segels. Jag reste genast om bord; hertigen var ganska nådig och gaf mig skriftlige ordres till kommendanten, som ändrade dess förr gifne resolution och befriade flottans officerare från allt deltagande uti garnisonstjensten. — Kl. 10 var hela flottan under segel. — Jag var med hela arméens flottas officerscorps på östra strandverket, då hertigen passerade; önskade H. K. H:t och flottan en lycklig resa, gaf 16 hurra, som nådigt besvarades.

Den 21 gjorde officerscorpsen ett supkalas på segelsöm-mare-verkstaden till fröjdebetygelse, för det de undsluppit den obilligt af dem äskade garnisonstjensten. — De visade mig här som vid alla tillfällen den utmärktaste, den mest smickrande heder och vänskap.

Den 27 gjorde jag uti segelsömmareverkstaden kalas, gaf en ganska vacker och väl anrättad middag till alla närvarande officerare, som under förflutne campagne varit på skärgårdsflottan under mitt befäl. — Vi voro 275 personer vid ett bord. — Jag tilltalte dem vid bordet sålunda:

»Mine herrar af alla corpser, hvilka jag egt den hedren kommendera under detta års nu slutade fälttåg! Tillåten mig betyga er min uppriktiga fägnad att se eder åter församlade. Tillåten mig tacka er för den nit och tillgifvenhet ni visat eder konung och edert fädernesland, för den enighet eder sjelfve emellan, som alltid säkrast skall vittna det vi alla egt ett föremål. Mine Herrar, vårt fälttåg har icke varit utmärkt genom strömmar af blod, men jag är skyldig det vitsord, att de af eder, hvilka af tillfällen gynnade fått möta fienden, alltid lemnat honom intryck af fruktan och vördnad för svenska mannamodet, och att hvar och en af eder utmärkt sig genom åtrå till ära, genom vördnad, nit och trogen tillgifvenhet för konungen och genom oskrymtad kärlek för fäderneslandet, dygder, genom hvilka gamle svenske krigsmän ofta vunnit så rykt-

Anckarsvärds Minnen. 5

Källa: Project Runeberg ·