Tillbaka Read Runeberg

Martin Luthers Lilla katekes

Originalsida 101
Originalsida 101
Originalsida 100
Originalsida 101
100–101

Sida 101

löi

240. 'Jtär få nu efter ®ubö löfte roanta bauö bjelp i freftet ferna?

SBi fa mänta ©ub§ fejetp i freftelferna, när tui ide f jclftue fafta of? i bent, ej tjeUer förfumma att unber toaffamfeet od) bön feo§ (iSnb föfa Iraft titt feger.

9Katt. 4: 7. §erren bin @ub ftatt bu icfe frefta.

ffltatt. 26:41. Söafett od) bebjen, att 3 fallen ide uti freftelje.

@f. 6: 13. Jagen på eber allt @ub§ tjarneft, att 3 magen emotftå i ben onba bagen od) att ting ttml uträtta od) beftåm banbe bliftoa.

Sjunde bönen.

Utan frälå ofe ifrån citbo.

241. lutmnmt bebja nu t fjmtbe bönen?

2Bi bebja ftuttigen i benna bön, att mår feimmet= ffe gdber toitle förlosfa ofe ifrån attt onbt od) farligt båbe tid fropp od) fjät.

242. £uru förloöfar ofö ®ub bar i tiben ifrån allt onbt ocb farligt?

©ub aftoänber bet fom är onbt od) farligt, eller fejetper berifran, etter od giftoer fean nåb att i tåta= mob bära ben börba, fom fean pålägger.

tJSf. 91 : 4. §erren flatt betäda big meb fina f jäbrar, od) bitt (jobb ftall toara unber f)an3 tningar.

tfef. 91 : 15. £an åtattar mig, ti) mitt jag ljöra Ijonom; jag är när Ijonom i nöben; )ag ftaU taga Ijonont berut od) lata bonom till ära tomma.

2 Stor. 12: 9. 2at big nöja åt min nåb; tt) min Iraft är mägtig i be jtoaga.

Källa: Internet Archive ·