Sida 85
ont betta btifioer fruftlöft, uteftuta bem ifrån fixt ge= tnenffap.
Watt. 18: 15— 18. I Stor. 5.
193. £>uru bör förfamlingen panbta tttcb fabaita uteflittna perfoner, fom åbagatagga äitgcr odj botfarbigpet ?
Uteflittna perfoner, fom åbagatagga ånger od) t>ot= färbigfjet, bör förfamlingen tiltfäga förlåtelfe od) åter® upptaga i fiit gemenffap.
2 tor. 2: 1—10.
194. -procm öar gifroit förfamtingcn bcttita magt att uteftuta
ocp åter i (in gemcnftap upptaga ?
§erren Äriftud fjar gtfmit förfamlingen magt att "bittba od) töfa", i bet ()an fagt: Sannerligen fager jag eöer: attt bet 3 bittbeit på jorbett, bet ffalt mara bitnbet i fjinttnelen; od) allt bet 3 löfen på jorbett, bet ffatt toara löft i fjinnneten.
Watt. 18:18. Sot). 20:23.
195. 'fmnt (falt ben petige Stnbe futtänba (itt toert nteb btg
ocp peta Srifti fprta ?
©en §etige ?Xttbe ffatt tittifa nteb febern od) So® nen på ben ptterfta bagen uppmäda mig od) alta böba farnt gifma mig od) atta trogna i Äriftuå ett emigt tif.
9tom. 8:11. Om ttu IjanS ?tnbe, (om uppmätfte fjefuä ifrån be böba, bor i eber; jå ffatt ort ben, (om upptoåcfte Sri* ftu§ ifrån be böba, göra eber böbtiga letamen tefmanbe för fin 3Inbe§ ffull, fom i eber bor.
196. 3 pmitfet tittftånb äro be böbaö fjåtar före bett ptterfta
bagen ?
©e trogttaé fjätar åtnjuta efter ffitsmeåfan från
Källa: Internet Archive ·
