Sida 89
89
ttmljc c6ufuuilfh|cfiei
§crrcitå
ffltatt. 0 fap. Suf. 11 fap.
203. |>ttmb ät att tiebja?
Wtt tiebja är att utgjuta tuårt t) jer ta för ©ub, tuår färe tjimmelffe gaber, etjtoab tui anropa tjonom om anbetigt od) tefamligt gobt etter tada od) prifa ()an§ fjeliga namn.
«|5f. G2: 9. ö°POen‘3 nW“ ®ui) aDt'*5'» 3 folt utgjuten cbert t)jerta för tjonont; ©ub är toårt t)opp.
$f. 50: 15. åfalta mig i nöben, få mitt jag Ijjetpa big, fa jfatt bu prifa mig.
<f?f. 103: 1. Softoa igerren, min f jäl, od) allt bet uti mig ar, fjan? fjeliga namn.
1 Sam. 1 : 9 — 15.
204. ^toarför (fota toi tiebja?
m ffota bebja, etneban ©ub Oefatt of] göra bet od) tofiuat oj] böntjöretfe, få od emebait tui ftäbfe be= tjöfioa att meb tuår fttttb od) ttöb ftt) titt t)Oitont od) af ()onom unbfå nåb od) f)jetp.
got). 10: 24. Söebjen, od) 3 fiolen få, att eber gläbje må toarbö fuflfotnmen.
^f. 71:3. 2Sar mig en ftarf tröft, bit jag atltib flt) ma, bu fom tofmat tjafroer att fjjelpa mig; 1 1) bu är min flippa o<t min borg.
Källa: Internet Archive ·
