Sida 20
fä brukbara gevär. Fältartilleriet var icke fullständigt, ännu mindre belägringsartilleriet Förbinderitross saknades alldeles, och sjukhusförråden voro lika tomma som de öfriga. Tillgången på läkare och fältskärer var otillräcklig både vid arméen och flottan. Med ett ord: öfverallt brister, som måste så mycket som möjligt afhjelpas och fyllas, så framt arméen skulle kunna uppfylla sin bestämmelse, och vid flottan, hvars förråd i vissa af-seenden voro litet bättre försedda, måste dock mycket anskaffas och alla ofVan uppräknade fartyg mer eller mindre iståndsättas, för att kunna gå till sjös.
Det hade derföre varit nödvändigt att konungen, som visste sig hotad af krig och sjelf icke var fredligt stämd, genast efter hemkomsten från Tyskland hade i England förskaffat sig behöf-ligt understöd af penningar, beklädnad, gevär och ammunition m. m. och icke, såsom skedde, uppskjutit dessa omsorger tills stormen utbrutit, då allt erhölls för sent och otillräckligt För att halva arméen stridsfärdig om våren 1808, hade det varit lika nödvändigt att vargeringen genast inkallats och, med afseende på den, för särskilda bataljoners bildande, otillräckliga tillgången på dugligt befäl, insatts bland stammen samt under vintern organiserat», klädts och öfvats; att arméens vacancer blifvit skyndsamt fyllda, hvilket vid samtliga regementen gick så långsamt att öfversten friherre Palmstjema måste den 12 Maj 1808 anbefallas att i Westergötland pådrifva rekryteringens skyndsamma fullgörande; att artilleri-, förråds- och gevärs-verkstäder blifvit satta i behörig verksamhet; att tillräcklig ammunition tillverkats, emedan tillgången derpå var så knapp, att reservarméen i Mars månad 1808 skickades till norska gränsen för att börja fiendtlighetema med endast 12 patroner per man; att sjukvårds-persedlar blifvit samlade och anskaffningen af proviant och foder till de hotade gränserna blifvit beredd; samt slutligen att krigsfartygens iståndsättande på alla varf med drift företagits och fullgjorts.
Visserligen hade härtill en betydlig del af landets tillgångar tagits i anspråk, men detta måste dock i alla Ml sednare ske, när nöden stod för dörren. Uppoffringen blef då icke mindre, för det den skedde för sent. Tvärtom, hade försummelsen den vanliga följden, att allt då blef dyrare, tillgångame otillräckligare och tiden för knapp till behofvens ordentliga fyllande. Konungen kunde dessutom med största skäl fordra, att England, för
Källa: Project Runeberg ·