Sida 46
FEMTE KAPITLET.
Sveriges tjenstbara trupper, deras fördelning och förläggning vid fiendtlighetemas början.
I Sverige var den till krigstjenst uppbådade styrka den största, som dittills i detta land varit till vapen kallad; till lands utgjordes den, enligt hvad bär ofvan är anfördt, (sid. 18)
af stående hären........................... 38,280
(sid. 18) Yargering . . . 13,500
(sid. 35) Landtvämet . . 30,500 77230 man
men denna stora styrka fanns i böljan af April månad till största delen ännu endast på papperet, så att, vid fiendtligheter-nas utbrott mot Danmark, blott den stående hären kunde till krigstjenst användas. Så vidt af tillgängliga sifferuppgifter kunnat utrönas, förhöll sig den stående härens verkliga styrka den 1 April sålunda:
Till särskilde ändamål anvisade rotelöner, sjuka och kommenderade i hemorten synas hafva utgjort 1,232.
Rekryter under uppsättning och öf-ning vid lifgrenadier-regementema 916, och vid öfriga från Tyskland återkomne rege-menten omkring 800 ......................• 1*716- 3,948 nummer,
hvarigenom den stridsfårdiga styrkan nedsattes till 30,282 man, hvilka voro på följande sätt använde:
Till besättningar i Stockholm och omgifningar, i Göteborg, Warberg, Landskrona, på Marstrand och Elfsborg, garderne till häst 344, till fot 1,610, kyrassierer 300, Elfeborgs, Skaraborgs
och Bohusläns regementens rekryter 624, samt artilleri 1,182.
man, summa................................................ 4,060.
På flottome tjenstgörande, två tyska regementen 1,110 och af Bohusläns, Calmar och flera regementen,
omkring 700 man........................................... 1,810.
På vargeringen tjenstgörande omkring................... 200.
Källa: Project Runeberg ·