Sida 63
till trädgårdarae. G ångar ne, träd- och buskgrupper, samt en-skildta träd behöfva troligen icke någon beteckning.
Anläggningarna kunna inhägnas antingen med staket eller häck. Finnas några utsigter, så bör man lemna öppningar för dem; här äro annars alla sådana utestängda, -r- Skalan gäller för båda planerne.
FEMTONDE KAPITLET.
MBest iysha sfifett.
§ 1. Då nästan allt, som är anfördt om den engelska stilen, äfven gäller om den tyska, så kan jag här vara så mycket kortare. Den tyska stilen skiljer sig, såsom jag redan nämnt, ifrån den engelska endast derigenom, att den äger symmetri.
§ 2. Denna stil passar derföre hufvudsakligen för sådana last- och blomsterträdgårdar, som kunna öfverskådas med ett enda ögonkast. Ar trädgården större, så uteblir icke allenast verkan af symmetrien, utan denna upphäfver äfven till hälften sceneriets mångfald.
§ 3. En fullständig symmetri kunna vi likväl endast åstadkomma i afseehde på gångarnes förgrening och planers och blomstergruppers form. Träd och buskar kunna vi äfvenledes plantera efter symmetriens reglor, men tvenne individer af samma art äro ändock alltid mer eller mindre olika, en omständighet, som säkerligen införde saxen i lustträdgården. Men nu för tiden är det stridande emot vår smak att se illa tillskurna träd och buskar. Ett träd i sin fria, naturliga form behagar oss mera, och håller oss i sjelfva de symmetriska trädgårdarne skadelösa för små afvikelser i symmetrien. Sådana mindre trädgårdar erhålla också endast ett mindre antal träd och dessa icke af första, knappt af andra storleken. Dylika träd afvika sällan betydligt ifrån hvarandra i formen. Något kan man äfven hjelpa efter med trädgårdsknifvcn (icke med saxen), utan
Källa: Project Runeberg ·