Sida 73
BONDETAGETS UPPVAKTNING FÖR STATSMINISTERN.
Nämndeman Träff:
Eders excellenser. Herrar statsråd!
Trettiotusen odalmän från allt Sveriges land äro i denna stund församlade i rikets huvudstad. Omkring fyrtiotusen sitta därhemma, vilka tänka som vi och känna som vi. I dessa bönders och lantmäns namn går jag nu att framställa vår önskan och vilja om Sveriges försvar.
Vi vilja, att vårt land allt framgent liksom hittills skall vara fritt och oberoende. Icke en tum av svensk jord får avstås till främmande makt.
Vi vilja till värn för vårt land och dess frihet sätta en stark krigsmakt till lands och vatten.
Våra nuvarande försvarsmedel anse vi ieke tillräckliga.
Vi vilja, att folkets hela värnkraft skall, när så kräves, kunna tagas i' anspråk: alla vapenföra armar måste utnytt- jas i försvarets tjänst.
Vi vilja, att våra trupper skola bliva av sådan beskaffen- het, att de med utsikt till framgång kunna upptaga kam- pen med en stormaktsarmé. Särskilt vilja vi framhålla, att vi fordra, att landets söner fullt ut erhålla den militära utbildning, som de med krigets risk för ögonen hava rätt att kräva.
Vi vilja, att rikets flotta utan dröjsmål skall förstärkas.
Vi vilja, att vid avvägandet av försvarets behov sakkun- skapen skall fälla utslaget.
Statsminister Staaff:
Mina herrar delegerade för bondetåget!
Å egna vägnar och å de mäns, vilka jämte mig i egen- skap av konungens rådgivare bära ansvaret för vad som i rikets styrelse göres eller underlåtes, hälsar jag eder!
Da budkaf GR Brage bönder
och landimön gick ut äfver all Te land, var det
ir ott i allvarstider kalla till samtin omkring vår
he. Al oc of losterloridels
t. Att odalmönner benkt
Ivor synes döraf, ott hit hafva
ER "än trettio tusen och därtill kom:
ma ännu fyratio husen, som genom sind anmn belygda sin onstulning, Iessos talan ör jag
tlsecc föra vi hafva frånsett Pestipgtillken 166
alt erugt inför vår Konung ultalo vöra önsk:
BONDETÅGETS ADRESS TILL KONUNGEN.
1914
Jag behöver icke säga, att regeringen, som med all kraft förbereder förslag till omfattande förbättringar i rikets för- svarsväsende, erkänner samt mottager det stöd, som ligger i stora folkgruppers högt uttalade redobogenhet att bära ökade bördor för försvaret.
Då jag nu framför mig ser en skara medborgare, komna från Sveriges alla landskap, vill jag icke försumma tillfället att säga er något, som i hög grad ligger mig om hjärtat rörande vissa sidor av den ivriga agitation, som under en tid pågått i försvarsfrågan. Gång efter annan ha från olika landsändar förnummits, hurusom sanningslösa orösrykten satts i omlopp och utsmyckats med allehanda detaljer för att erhålla ett trovärdigt utseende. Än ha dessa rykten vetat berätta om spionerier, som aldrig ägt rum, än ha de haft att förtälja om omedelbart förestående överfall på vårt land, om så och så stora truppstyrkor vid gränsen o. s. v.
Jag beder eder, mina herrar, söka var och en i sin ort motverka, att allmänheten sätter tilltro till slikt tal. De fakta, som föreligga om spionerier i vårt land, äro betänk- liga nog, de böra icke överdrivas. Och visserligen böra vi känna oss manade till allvarsam eftertanke med hänsyn till vad vår säkerhet påkallar. Men talet om överhängande krigs- fara, om trupper vid gränsen o. s. v. är foster antingen av en uppjagad inbillning eller av en hänsynslös beräkning, som icke tvekar att begagna osanningen såsom medel i för- svarsagitationen.
Och säkert ena vi oss alla i den varma förhoppningen, att det som nu förberedes i fråga om denna fosterjords för- svar och som inom kort skall komma till behandling och avgörande hos folkets valda representanter måtte lända vårt älskade Sverige till sann båtnad.
Jag beder eder, mina herrar, förena eder med mig i ett leve för vårt älskade fosterland!
h förh: ngär om att landels må sö - ora 2 äh Ön Ja om Sm sedan AR älgar
er, kad nia fel oc och AR pl häll Re KT jer, Ps göllde n i komma
te försök
(ders Majestät våra | SR
nn är om, rag Milly alt ro HÅ 3å
.hvod An söm, SR och bör Bros göres oj oj förr
röj önska vi TR a 3 I sin FD SRA &. må vorda slu på det länge hörda icke vilja offra för JA ock ma Köng och bön:
'o håtat, så visst skall heller ingenti Era dessa band eller sale ara MOE ande kvinnor hofva i n = som bär vårt valspråk och bedja vå härmed till vär
lämna detsamma såsom ett minne af den. Rå Fenungge Ang hörtill utlala vi: - i Gud bevore Konung och födernestond!
73
Källa: Project Runeberg ·