Sida 34
IV
kring hela gestalten en den tunnaste, mjukaste och skiraste slöjdräkt, som, — omsvepande konturerna i be- hagfullt mjuka linjer, — dock lämnade statyns partier skönjbara och icke borttog intrycket af verklig korpus. Det var dock ej marmorns kompakta hvithet, som strålade mot oss, det var ett skimrande färgspel af tindrande silfverhvitt med en svag blåaktig ton, det var som vore bilden i sin helhet omväfd af dagg- stänkt spindelväf., dunkelt gnistrande i en vintermånes sken. Jag måste medgifva, att det var bland det vack- raste jag sett, och den känsla, som smög sig på mig under beskådandet, var uteslutande en egendomlig sådan af behag, lugn och ljus. Jag skulle verkligen kunna kalla den, dock endast såsom en poetisk bild, för en hälsning från andevärlden. Anletets drag, som ju i dylika fall ega kanske det största intresset, åtmin- stone ett särskildt sådant, voro så pass urskiljbara i det rådande halfdunklet, något dunklare naturligtvis i gardinöppningen, att — ehuru jag bland en samling obekanta flickporträtt icke skulle kunnat efteråt åter- finna "andens" utseende — jag dock skulle utan tvekan eller svårighet hafva igenkänt dragen, om de liknat — 34 -
Källa: Project Runeberg ·