Sida xix
Inledning.
xv
kungliga porträtten, dels ur den Ehrenstrahlska skolan på 1600- talet, dels af den fransk-svenska konsten på 1700-talet (G. T. R. Taraval m. fl.) återfinnas till större delen än i dag på Drottningholm och Gripsholm samt det kungliga slottet i Stockholm. Endast ett mindre antal af dem hafva öfvergått i National - musei tafvelgalleri, der de representera de äldre skedena af måleriet i vårt land. De svenska genre- och landskapsmålningar, hvilka nu i mängd ses i vårt galleri, tillhöra till allra största delen det tidehvarf, som böljar med Gustaf III:s död (1792). Den äldste mera framstående genremålaren i Sverige, P. Hilleström (f 1816), samt landskapsmålaren, E. Martin (f 1818), hvilka bägge, tack vare senare förvärf, äro väl representerade i Nationalmuseum, stå på öfvergången till detta senare tidehvarf.
Den, som nu trädde i spetsen för det nybildade Kongl. Museum, var den om vår konstodling och våra konstsamlingars ordnande högt förtjente Karl Fredrik Fredenheim (f. 1748, f 1803), som utnämndes till museets intendent d. 28 juni 1792, således kort efter Gustaf III:s död. Han kom emellertid i spetsen för den nya musei-inrättningen, först sedan han tiilryggalagt en längre ämbetsmannabana; och som han i första rummet egnade sig åt ordnandet af de plastiska samlingarna, för hvilka han i likhet med Gustaf III hyste ett öfvervägande intresse, synes han icke hafva hunnit föra till slut den kritiskt anlagda »kronologiska målningskatalog», som han redan 1793 påbörjade. I alla händelser ega vi i behåll efter honom endast ett stympadt koncept dertill, omfattande museets tyska, franska och svenska målningar; dess värre saknar man deri de för vårt galleri så vigtiga flamska och holländska skolorna jämte den italienska. Den sistnämnda var, som redan är antydt, jämförelsevis svagt företrädd i statens tafvelgalleri, och det blef också en af den nye chefens främsta omsorger att söka fylla denna betydande lucka.
Underhandlingar inleddes med botaniske professorn, doktor C. Martelli i Rom om inköp af hans omkr. 500 nummer starka tafvelsamling, till största delen bestående af italienska arbeten. Köpet afslutades 1798, men samlingen hitkom först 1803. Fredenheim, som på grund af andras intyg gjort sig stora förväntningar om nämnda samling, hann ej upplefva dess ankomst hit. Ehuru katalogen (Sander, III, sid. 92 o. följ.) prunkade med en mängd goda mästarnamn, till en del af första rang, befans sjelfva samlingen för ingen del motsvara det värde, som säljaren och andra ögonvittnen tilldömt den. Också har endast en ringa
Källa: Internet Archive ·