Sida 38
38
hon köpt på sina resor (innan hon började sysselsätta sig med källskriften) och inte en enda ort, där hon uppehållit sig — om också blott en enda timme — hade hon försummat att skaffa en erinring ifrån. Hon pratade så mycket att jag blef alldeles yr i hufvudet. Men hon hade det mest förtjusande sätt — så fint och världsdamsaktigt, och hon måste i sin ungdom ha varit alldeles bedårande vacker. Så att man kan mycket väl förstå, att moster Cecilia så blindt beundrade henne på den tiden. Sedan har jag hört af Hans (som plötsligt påminde sig hela historien — han kunde gärna ha berättat mig den, innan jag såg henne!) att hon — fröken v. Wilmenbach under en resa till Turkiet, där hennes farbror för länge sedan var tysk minister, förälskade sig i en grekisk vetenskapsman, som strax efteråt på ett ohyggligt sätt blef mördad i Konstantinopel. Och efter den tiden har hon varit så besynnerlig och rastlös, som hon nu är. Liknar det inte moster Cecilias nonchalans att inte inviga mig i detta, innan hon skickar mig upp
Källa: Internet Archive ·