Sida 42
42
i september, så gör han på hela slottet precis hvad han vill.
Vi kommo hit på kvällen och blefvo hämtade vid stationen af en gammal lustig kusk, som tyckte det var hans plikt att berätta för oss allt hvad han visste om hvartenda hus, vi foro förbi, och talade så fromt och bekant om »doktor Martin Luther», som om han ännu före omkring och predikade i de gamla kyrkorna. Men mest talade han förstås om »die Herzogliche Herrschaften», och hade åkturen varat en balftimme längre, hade jag säkert fått alldeles klart för mig alla de invecklade Koburgarna — från »der Prinzgemahl» ända till »der Ferdinand» (i Bulgarien, mamma vet). Och mamma kan nog tänka, att jag inte visste en smula om dem, när jag satte mig upp i vagnen, så att det visar hvilket pedagogiskt geni gubben är. Jag har sedan hört, att han användes att förevisa den del af slottet, som främlingar få lof att se.
»Die Urtante» är enastående — jag tror inte att hon har sin like i världen. För-
Källa: Internet Archive ·