Sida 152
Gustaf II Adolf
148
Hvar helst en tanke far på lösta vingar mot himlen solbeglänst,
hvar vettenskapen forskar, sången klingar, Der se vi Hans förtjenst.
Om Honom än det öppna templet talar, om Honom tidehvarf
som ljusna fjerran: sjelfva dessa salar vi fått af hjeltens arf.
Derför med tårar fire vi ditt minne, det största Norden vänn,
du ädla, fria, konungsliga sinne, du ljusets fiddersman!
i
Källa: Internet Archive ·
