Sida 267
Tphuru först 1S87 genom en Kungl. förordning ämnet ny- ■^^ europeisk lingvistik vid universiteten uppdelades i romanska språk och germanska språk, och sedermera småningom särskilda professurer i dessa ämnesgrupper inrättades, ansågs professuren i germanska språk redan på 1890-talet vara alltför omfattande och behöfva klyfning. Detta framhölls särskildt af dåvarande professorn vid Göteborgs Högskola F. Holthausen i en uppsats i Nordisk Tidskrift för vetenskap, konst och industri, år 1900. Vid 1903 års riksdag framlades också, framför allt med hänsyn till utbildningen af dugliga elementarlärare i tyska och engelska, en Kungl. proposition, fbm genom uppdelning af professuren i germanska språk ville tillgodose behofvet af förbättrad universitetsundervisning i de nämnda två språken. Sedan denna proposition blifvit af riksdagen antagen, utfärdades den 27 nov. 1903 af Kungl. M:t en förordning, som bestämde, att tyska och engelska skul4e vara skilda examensämnen i filosofie kandidat- och licentiatexamina.
Denna förordning trädde i kraft den i jan. 1904, och Göteborgs Högskola, som då endast ägde en lärare i de germanska språken, oafsedt tillfälligt biträde af infödde engelsmän för den praktiska undervisningen i engelska, måste, försåvidt hon ville tillämpa sin examensrätt i de viktiga ämnena tyska och engelska, gå i författning om inrättandet af lärareplatser i hvart och ett af dessa språk. Styrelsen beslöt därför den 26 nov. 1903 att vid sidan af den befinthga professuren i germanska språk upprätta en aflönad docentur i samma ämne. och den 11 jan. 1904 förordnade Styrelsen på Lärarerådets förslag till innehafvare af denna docentur (med undervisningsskyldighet i engelska) dåvarande docenten i engelska språket vid Upsala Universitet F. D. Erik Björkman, och, sedan Dok-
Källa: Internet Archive ·