Sida 593
Å R S R H D o G Ö R H LS !•: 2 I
CARL KOCH,
Fil. Dr, Rahljin, c. o. lärare i lyska. Det nya Germanien af Carl Sundbeck öfversattes muntligen i praktiska ()fnin<;ar (2 t. i veckan v. t."» Dessutom liar biträde lämnats vid • rättandet af skriftliga öfversättningar till tyska (i t. i veckan v. t.).
FULGENCE BLANCHE,
Licencié es lettres, e. o. lärare i franska.
H. de Balzacs lif och verksamhet d t. i veckan v. t.) och Den franska romanens utveckling d t. i veckan v. t.) hafva behandlats i enskilda fiireläsningar.
De praktiska öfningama utgjordes af konversationsöfningar på franska (2 t. i veckan v. t.).
Nedanstående skrifter och uppsatser hafva sedan förra Årsredogörelsens ut gif vande bHfvit af Högskolans lärare publicerade eller äro under tryckning.
A. U. Bååth :
Wagncrs sagor II. Lohengrin. Stockholm. P. A. Norstedt & Söners förlag. 1904.
Dikter och uppsatser i tidningar och kalendrar.
Gustaf C e de rsch i öld :
Anmälan af Th. Hjelmqvist "Bibliska personnamn i sekundär användning" och "Personnamn i sekundär användning" samt "Hundum vcrpa", båda i Arkiv för nord. filologi. Lund 1904.
Rytmens trollmakt. Stockholm 1905.
Tillsammans med T. Öländer:
Svensk uppsatsskrifning på skorans lägre och mellersta stadier. I. Handbok för lärare. Femte upplagan. Lund 1904,
Har dessutom medverkat vid redaktionen och tryckningen af de under läsåret utgifna eller under utgifning \arande häften af Ordhok öfver svenska språket, utg. af Svenska Akademien.
Elof Hellquist:
Studier öjver de svenska sjonamnens härledning och historia (i Nyare bidrag till kännedom om de svenska landsmålen, xx. i, 2, 3), forts, (del I SS. 291 — 514, del II s. I — 34).
Om de svenska ortnamnen på -inge och -unge (i Göteborgs Högskolas Årsskrift 1905).
Ett par mytologiska bidrag (i Arkiv f. nord. filologi x.\n.
Cm uppkomsten af de fsv. adjektiven på -likiu (i d>> xxii
Källa: Internet Archive ·