Tillbaka Read Runeberg

Senare delen. Historia

Originalsida 178
Originalsida 178
Originalsida 178
Originalsida 179
178–179

Sida 178

178

nor och klingande spel tillkännagifven, blottade talaren sim hjässa med det svarta bandet om den genomskjutna pannan och sökte med sin genomträngande stämma öfverrösta dagens storm, i det han med sorgbundet hjärta och tårfulla ögon förkunnade de märkvärdiga, yemodsfulla tacksamhetsoch afskedsorden. Dessa voro också de enda bevis af erkänsla, som den tappra återstoden af den finska hären fick mottaga af moderlandets regering. ;

Ej att den väntade eller ens borde vänta någon annan belöning än den, som utgör den mest varaktiga för alla människor, nämligen det egna medvetandet att Kaa fyllt sina plikter. Men det utgör en dyrbar och ovansklig vinst för samhället att så Ån och belöna hvarje fosterländsk förtjänst och i synnerhet hvart offer för det helas själfbestånd, ära och frihet, att samtida och efterkommande uppmuntras och lifvas däraf till att, under lika olyckliga händelser, ådagalägga lika beskaffade ansträngningar, med samma uppoffringar

till fäderneslandets försvar. G.: MONTGOMERY.

Norges förening med Sverige.

Den 20: oktober 1814 var den viktiga dag, på hvilken Norges öde skulle afgöras och lott kastas, antingen föreningen med Sverige skulle af stortinget beslutas eller en blodig handske kastas till en fiende, som, med. öfverlägsen makt och förstärkt af de viktigaste europeiska staternas utlofvade bistånd, hotade att förnya ett krig, som hvars förspel sommarens krigiska men icke mycket blodiga scener kunde anses. Innan stortinget skred till att afgöra saken, framställdes den frågan: »Kan närvarande storting, med anledning af konung Kristian Fredriks aflämnade afträdelseakt, anse sig berättigadt att taga hvilket beslut det vill och finner gagneligt för riket med afseende på ett nytt konungaval?» Denna fråga blef. efter namnupprop, mot en enda

Källa: Project Runeberg ·