Sida 161
betare uti förenämde ämnen, fom tillika med rika UtlänQingar då biefvo tingade at uti et få lyckeligit Land börja de flefta af de vackra Bruk, byggnader och inrättningar, fom hedra och gågna vå« ra Bergslager.
Uti äldfta tiderne var man i behof at til BergslagsrÖrelfen lemna illgärningsmän Friftad därftädes, men nu mera böra alla Arbetare beftå af välfrägdadt Folk.
Ibland Bergslagernes förmåner räknades ! äldre tider mycket på deras Frihet på Torgplatfer utan Tullj men 1614 och i6lf blef denne förmån in/kränkt, undantagandes för Falun och Sala, fom äro frie för lilla Tullen och Accifen.
För öfrigit beftodo Bergslagernes allmännafte förmåner uti. BergsFrälfe friheter, fom vid ädlare Verken blifvit bibehåline, men indrogos 1688 för Järnbergslagerne. Enligit General BergsPrivi-legierne voro de frie för Utlkrifningar, få vida ej nöden fordra« de. Wermelands Brukshemman och Falun fanit W efter ås Län, BergsFrälfet undantagande, har dock fedan måft undergå Rotering.
Utom den lindring i Mantalspenningar, fom Bergsmännen och DahlAUmpgen tilhorer, njuta, ock delte Bergslager efter äldre Stadgar half minikning i alla ovifla Räntor, fåfom uti Landtogsgär« den m. m.
Om Skogarnes nyttjande enfamt til Hyttebruket: om Bergs« mans ägendomarnes bibehållande innom Ståndet: om Förlags-rät-tigheter: om Smidens utflyttningar m. m. fes af åtlkilliga Kong!. Förordningar under åren 1649, 16641 1723, #731, 1748 och 1772, utom många flera.
Egentelige Bergslagerne finnas uptagne oti 16^9 års Bergs« Jordebok och Kongl. Refolution af år 1649, ibm vid löff och 1682 årens ReduÄioner blef til grund tagen och upräknas där font följer, nemligen:
1:0 Sala Bergslag och defs Län, beftåeode af ie Socknar. Denne Silfvergrufvans ålder är ofäker. Uti STEN STURE den äldres tid arbetades Herr Stens Grufva; men gamle öde« grufvor innehades af Bergsmän, fom gqfvo til Kronan hvart 7:de k»d Siifver. Efter 1574 års fall återtog Kronan driften, fom up«
X drogs
Källa: Project Runeberg ·