Tillbaka Read Runeberg

Bergwerks lexicon. Del 1

Originalsida 5
Originalsida 5
Originalsida 4
Originalsida 5
4–5

Sida 5

men om hettan uphörer, få fnart ytan allena är betäckt med den förbrände Metalliflca Jorden, fom då Glödfpän, eller SniedsSinder, kallas,finnas Metallerne hafva förlorat något uti vigten, fedan denne Glödfpån blifvit afföndrad, fom då är deras Afbränning. Ju flörre ytans areal innehåll är emot Metallens tyngd, eller defs Qvantitas Materia j ju längre Glödgnings hettan påftår, eller ju oftare den itereras, och ju mera Luften tilkommer, defs ftörre blif-ver Af bränningen j utom hvad Metallens mer eller mindre renhet famt Eldsämrtets tärande egenlkap, om det är af Växt-eller Mineralriket, dättil kan bidraga.

I fötje däraf lider Metallen minda Afbränning, då den flår fmält, til exempel, uti en trång Digel, med liten yta emot Metallens mängd, emedan ytan, där luften åtkommer, endaft lider Af-bränning, och om ytan kan vara aldeles befriad ifrån luften genom en öfverfmältning af något rent glasämne, fom är fritt ifrån frätande materia, få kunna alla oädle Metaller likaledes ganlka länge under fmältning bevaras ifrån Afbränning. Den mäft förhrän-liga materien, Järnet, har uti en Glasugn, med glas betäckt, dådt en månad utan Afbränning, eller minikning i tyngden.

Alla Materier, fom fmälta, förrän de glödgas, eller uti glödgnings Momentet, fåfom: Tenn, Bly, Wismut, Zink och Regulus Arjenici, lida ingen Afbränning, förrän uti Smältningsgraden, då de tvenne fenare, Zink och ArfenikMetallen, ändteligen helt ock hållne, med luftens tilgång, förflyga; men de förre förbrännas al-lenaft i proportion af ytans ftorlek emot Metallens mängd, och det uti glödgning til en .metalli/k Kalk, eller Aika, men uti ftark hetta ti\ Glas. Denne Afbränning går få mycket fortare, ju flitigare den merallilka ytan blottas ifrån den Aika, eller glasartade.Slagg, fom därunder upkommer och betäcker ytan famt förhindrar Afbrän-iiingen.

Ibland hårdfimälta Metaller har i fynnerhet Afbränningen blif-vit förfökt på Järn, hvarvid befunnits, at följande Sorter under jämn g/odgningshetta, och af lika Volume, i Glödgugn forlorat pa olika tider, fom följer, nemligenr

A 3 * Segt

Källa: Project Runeberg ·