Sida 216
fom gör at Tackjärnet häraf blifver qvickt uti Stålhärdar, färrtcan-de och i brottet hvitt. Upfättningarne göras fmå och ofta erhållas 8 a 9 utflag om dygnet, hvarvid fås 2' a 2 i centner fådant Tackjärn på hvarje utflag. Arbetet fkotes af två perfoner, fom ikiftevis hvila. En fådan ugn hålles vanligen icke i gång mer än 2 eller 3 veckor, eller mindre, då vid flutet af Blåsningen på-' fättes få mycket Malm, at den af kolen icke fulleligen kan fmäl-tas, utan färfkar tilhopa för Forman med Slagg och alt til en flor but om 6 a to centners vigt, fom innehåller fegt färikadt Järn och får namn af Gofs. Den upbrytes och uthakas på det fättet at främfla delen af ftället uprifves, och föres då varm til den bre-devid varande Stångjärnshammaren, fmides och fönderhugges til mindre få kallade Stiick, hvarefter ugnen åter ftraxt lagas, fylles och ny Blåsning börjas.
Sådane Blauofen har Herr Afleflor von Stockenström deffe fe» nare åren här i Riket inrättadt på åtfkilliga flällen til Hammar-fmedsflaggens tilgodogörande. Se ordet Slaggfmdltning. *
* Bleck är et ord, fom betyder:
l:o. Den vid Järn-och Kopparfmidet i tunna fkifvor utham-rade Metallen. Se Bleckfmtde och Kopparbleck. ^
2:o. Vid Bokverken kallas det af Mefling . eller Ståltråd gjorde riflel, eller fåll, fom flår iBokkiftan och hindrar at ej det God-fet, hvilket är för groft, utrinner med vattnet, Bleck, Trådbleck, eller Sprundbleck.
3:0. Vid Hammarfmedjor heter et bredt Järnbeflag på Ham-fiaarfkaftet Hammarbleck. Se famma ord.
4:0. Bleck vid Pumpverk är en rund Järnbricka, fom fitter under Pumpkålfven och falles med en fax, eller dubbel fplint. Se Bij.
Bleckhammare, se Bieckfmide.
Bleckfinide. Bleck kallas de tunnade Järnplåtar, hvilka fe-dermera förtennas och äro vanliges ej öfver 13 tum långe och
10
Källa: Project Runeberg ·