Sida 924
Jårnvråkaré Jcallas den fom i järnvågarne efterfer at järnet liar defs behöriga godhet j hvarvid Kongl. Majrts förnyade Järn-vräkare-Ordning af den n December 1766 tjenar til rättelfe.
Jårnvågg har i flora Kopparbergs grufva blifVit kallad en |ärnbindig gäng, fom förer föga koppar och däremot mäfl oarter.
Jåttgrytor, eller Berggrytor (Naturkefeltt), kallas de i berg urgröpte håligheter, fom hafva någon likhet med grytor. Sådane uti bergen varande runda och fläta hålor träffas här i riket på många orter. Brocman, uti defs Beikrifning öfver ÖflergöthJand, upräknar åt (kil liga fådane uti famma Province, fåfom uti Gryt Socken på K jettelön j uti Rifinge Socken och flerefiädes. Se näm-de Beikrifning, 2:dra delen, f. 360, 443 och 444.. Merendels finnas jättgrytor vid foten af något högre berg, hvarifrån någon flod uti forntiden kdn/iat nédftupa och, med någon mindre flen, nöta defla flundom 2 alnar djupa gropar. Om fådane berggrytor, fom finnas uti Bohus Län, fe Kongl. Vet. Acad. Handl. 1743 f. 122 och, em dylika uti Jemtland i brynflenshällarne utfvarfvade fkålar, fe famma Handl. 1763 f. 279.
Huruvida defla grytor blifvit gjorde med männilko händer och nyttjade til fädesmalning, är ovifst.
Jöcher kalla tyika bergsmän de tvenne längfla träd af de fammanhuggne aflånga fyrkanter, hvarmed fchachter förtimras. Defle fyrkanter äro fåledes af lika längd och bredd fom fjelfva fchach-tet och läggas på ftämplar, hvilka äro indrifne eller genom bilock inhuggne i fchachtets väggar, på lika fatt fom andre dragftämplar. Vid forkiflningar i grufvor kallas äfven de träd jocher, fom läggas på dragflämplarne längs efter grufvan.
Kafvel-
Källa: Project Runeberg ·