Sida xiv
10
AUGUST STRINDBERG.
»Hvem är Ni», sporde magistern till slut, på en gång otålig och orolig.
»Jag ber så mycket om ursäkt, men jag kommer i anledning af en lägenhet att hyra för sommaren», svarade den okände, på hälften danska och hälften svenska.
»Jaså», sade magistern på bruten danska för att visa sig tillmötesgående. »Hvad har ni att bjuda på?»
Den okände tycktes öfverväga sitt svar och känna sig före, som om det gällde att träffa den ömma punkten.
»Jag har ett slott!» utbrast han ändtligen.
Magistern rynkade på näsan.
»Det vill säga, om man så önskar. Törs jag annars fråga, hvad herren vill ha?»
Jag vill ha en bra lägenhet med trädgård ...»
»Ja, jag är trädgårdsmästare», inföll den okände.
Magistern tyckte icke hans hvita hy tydde på att han var trädgårdsarbetare, men det fick gå.
»Ar Ni egaren», tog han upp tråden igen.
»Nej, det är jag inte, jag är bara förvaltare, men baronessan sitter sjelf nere i vagnen, om magistern vill göra sig besvär med att stiga ner.»
Då magistern kom ned, var den så kallade baronessan redan stadd i underhandling med magisterns hustru, baronessan sittande i en stor kaross från drottning Kristinas tid, förspänd med två löjliga hästar, som buro seldon med friherrekronor på. Och på kuskbocken satt en
Källa: Project Runeberg ·