Sida 2
Efterskrift till "Johan Tobias Sergel, hans lefnad och verksamhet"
2
ropadt af andra forskare — och vill inledningsvis påpeka några punkter deri, som innehålla nya upplysningar för hans historia.
Likasom förhållandet är med sjelf biografin af 1785, får man äfven här mottaga Sergels uppgifter om data och andra fakta från hans ungdomsår med en viss försiktighet. Så mycket merr som ju ungdomstiden nu 1797 låg ändå längre borta i tiden än den gjorde 1785. Emellertid är det väl sannolikt, att så pass vigtiga saker som hans egna och lärarens arbeten stodo qvar i hans minne i full klarhet. Man får sålunda veta, att Larchevéque ej i Slottskapellets altartafla hann att afsluta fler än de trenne figurerna: Gud Fader samt de två små englarna, som hålla kronan. Allt det öfriga, säger han, lemnade L. i »une ébauche médiocre». Det var således Sergel sjelf som fullbordade den betydliga del af altartaflan, som återstod.
Äfvenså får man här veta, att Larchevéque 1758 i Paris gjorde en andra skiss till Gustaf Adolfs ryttar-monument. Denna grupp (med en ridande Victoria bakom kungen), som senare i Stockholm blef så skarpt kritiserad och äfven förkastades, »par esprit d’économie et de parti», vann Sergels lifliga bifall. Hvad Larchevéques andra kungastod, Gustaf Vasa, beträffar, får man den upplysningen, att L. vid bronsens öfverarbetning hjelptes af två elever: Adams och [Adolf Ulrik] Wertmuller, hvilka sålunda likasom Sergel gjorde sina lärospån i den Larchevéqueska ateliern. En personlig upplysning slutligen om Larchevéque ger han oss, då han säger, att L. hindrades i sitt arbete af en korpulens, som rent af var »monstrueuse». Man skulle annars ej kunnat gissa det af L:s sjelfporträtt i byst (i konstakademin och Nationalmuseum) eller af den pennteckning i helfigur, Sergel sjelf gjort af sin lärare (se afbildningen i min Sergel-monografi).
Sergels redogörelse för sin egen studietid i Italien bekräftar ju i hufvudsak hvad man visste förut. Några enskildheter förtjena dock att framhållas. Man ser, hvilken respekt han hyste för de unga konstnärers talang, af hvilka han var omgifven, samt hvilken nytta han drog af kamraternas kritik, och hvilken eggelse det för honom låg i täflingen med dem.
Källa: Internet Archive · ·

