Sida 114
114
mundsjön och till Rådaforsarne och i Dalälfvarne med största delen af deras bifloder till Siljan. Laxöringar, foreller eller lax till högre vikt än fjorton skålpund, har jag icke fått, och högst få sådana, men ingen på fluga utan alla med bete af mört, små harr och elrizor. Öringar på en kilo eller en och en half, och i Klarälfven många på 2 å 2!/3 kg. har jag fått, men hade jag haft tillgång på naturliga beten, tror jag, att "jag äfven fått större laxar.
Få stora öringar, d. v. s. på 2, å 3 kg., har jag fått på fluga; de ha tagit antingen på elrizor eller skeddrag och andra konstfiskar, lik- som de allra största.
I Ätran och Nissan har jag icke heller fått några större öringar, troligen därför att jag i de vattnen icke haft tillfälle att fiska vid tjänligaste årstid.
I Gefleån har jag sett en lax, vägande 16 skål- pund, fiskad af en därboende fiskare, men då jag försökt där fått endast små. Fiskaren sade mig, att han såväl där som vid Älfkarleby begagnade stora, svarta flugor. En sådan fluga skaffade jag mig; den var alldeles lik den å nästa sid. afbil- dade laxflugan, gjord af svarta tuppfjädrar: och orrstjärt, med kropp af mörkgrönt silke med guld. Jag har försökt den i många vatten, men aldrig lyckats. Därför är jag öfvertygad om att spinnaren med naturligt bete är det don, hvar- med man lyckas bäst i alla vatten, vare sig man nu söker rof- eller laxartade fiskar i strömmande eller lugnt vatten.
Källa: Project Runeberg ·