Sida 13
13
sjöbotten nedtryckt stång. Den ståndkrok, jag funnit bäst, är lätt åstadkommen och lätt att sköta, emedan den med mycket litet besvär kan flyttas från ett till ett annat ställe, om man råkat lägga den, där ingen fisk stryker fram,
Sättet är följande. Man medtager ett nystan refgarn (därom längre fram), ror ut till en vass, ett grund, en udde eller till öppningen af en vik, där man förmodar, att fisk går fram.
En sten af en knytnäfves storlek bindes i änden af refven, slänges öfver bord och sjunker till botten. Då refven står någorlunda rätt upp och ned, fäster man på den ett flöte eller en boj. Därtill duger ett vanligt vedträ, helst af gran. Löfträ duger ej, emedan det snart sjunker. Flöten eller bojar af kork finnäs att köpa i sportmaga- sinen, men kunna mycket väl undvaras.
Sedan flötet blifvit utlagdt, afmäter man ett par meter af refven, på hvilken slås en ett finger lång ögla, och genom en löpsnara fästes därvid den 8. k. ståndkroken. Den är dubbel och för- sedd med mässingstafs och finnes att köpa i alla sportmagasin och äfven i hvarje järn- och annan diversehandel i landsorten. Så som den är kon- struerad kan den emellertid icke af mig hvarken gillas eller förordas, emedan den är afsedd att brukas så, att mässingstråden trädes in genom munnen och ut genom anushålet på fisken, hvil- ket jag anser obarmhertigt, emedan betesfisken onödigt pinas. Jag brukar därför göra mina ståndkrokar själf. De äro mycket enkla och lätta att göra.
Källa: Project Runeberg ·
