Sida 29
29
jämte huggkrok. Är man stationär, d. v. s. har fiskvatten nära omkring hemmet, kan man göra sig ett fullt dugligt spö själf, men skall man för- flytta sig från det ena till det andra vattnet, be- höfver man ett slantspö, som kan isärtagas i delar och så ihopsättas. Ett sådant spö är kin- kigare att fabricera själf, och det är därför bäst att nybörjaren i fisket köper ett fullfärdigt slant- spö i något af sportmagasinen, sak samma hvil- ket, emedan de äro nära nog lika hvarhelst man köper dem, ehuru de äro af olika virke.
Det är fördelaktigt att ha sitt slantspö så lätt som möjligt, och sådana finnas af rör, »äkta ja- panska», som det heter i priskuranterna, af ask och af hickory.
Dessa senare äro dyrare, men jag tror, att de äro att föredraga framför rörspön, därför att ett af mig i öfver trettio somrar flitigt begagnadt hickoryspö i tre delar är lika bra nu, som då det var nyköpt. Visserligen har en och annan topp blifvit bruten, men sådana finnas i reserv inuti den tjockare delen eller rotändan af ett engelskt slantspö.
Till ref eller lina har jag begagnat en snodd eller tvinnad lina af silke och tagel af ungefär femtio meters längd och till groflek af n:r 45 i Leides- dorffs priskurant samt en engelsk rulle med dub- bel utväxling af ungefär åtta cm. i genomskär- ning. Så vidt möjligt varit att anskaffa naturligt agn, vanligast en mört på omkring 13 å 14 cm. längd, har jag nästan alltid gjort god fångst, så ock på ungefär lika stora harrar, men äfven
Källa: Project Runeberg ·