Tillbaka Read Runeberg

Vägledning i Fiske

Originalsida 87
Originalsida 87
Originalsida 86
Originalsida 87
86–87

Sida 87

87

Den fiskare, som utrustar sig med en af de ofvannämnda spöen, silke- och tagelrefvar i till- räckliga längder samt en Moscrop eller Mallochs rulle, helst bådadera, vågar jag säga är väl utrustad i så fall.

Men ännu återstår mycket, innan fiskaren är rustad. |

Vanligen saknas på refven en ögla, hvilken är nödvändig vid ombyten af så väl det ena som det andra af redskapen. Att öglan är vid och stark på så väl ref som gimp och krok är af vikt. Den "åstadkommes på det sätt, att refven vikes dubbel vid änden till ungefär 6 cm:s längd, hvarpå dess öfre del till 2 å 3 cm:s längd be- strykes med tjock kopalfernissa och så lindas fast och stadigt omkring båda delarna af refven en fin och stark silkestråd, hvarpå man tillser, att bådå ändarne af silkestråden blir väl fäst. Därpå fernissas hela den omlindade delen och får torka. | — Fördelaktigt är att sedan bindningen blifvit torr bestryka den med i sprit upplöst fint sigillack.

I refvens öglor inträdes vid fiske en s. k. kastlina, eller sentafs (förtöm), äfven försedd med öglor i båda ändarne. Kastlinan göres af fiskaren själf eller köpes, hvilket för nybörjaren torde vara nödvändigt. Den är hopbunden af en s. k. spansk gut- eller sentafs (hvilken fås af silkesmaskens kokon eller puppa) men otillräckligt lång för en kastlina, hvarför den måste hopfogas. Längden på kastlinan brukas olika liksom grofleken. De i Leidesdorffs priskurant sidan 40 upptagna äro från 2 till 6 meter långa, enkla och dubbla.

Källa: Project Runeberg ·