Sida 279
PUNSÖHENS VERKNINGRR. 5
"Hva" säger du! Tror du verkligen att jag — att
jag ett enda ögonblick glömt — — Tänkte jag inte på gumman med klädningsty-tyget. Jo, så ta mig — —" «Svär inte, Lundblom, jag tror dig — — Låt oss
nu kalkylera igen."
Kalkylen fortsättes, när andra punschhalfvan är tömd,
"Frö-öken lilla — Frö-öken!" skriker den moraliske herr Lundblom och bultar i bordet med sin snusdosa.
<Hyva” tusan vill du människan nu igen. Låt henne vara i fred och räkna i stället med mig. 5 gånger 317 är 1585 — — — infaller herr Blomlund.
<Hva” önska herrarne:" frågar skänkflickan och ställer sig bredvid herr Lundblom, som nu är idel solsken.
"Hva" vi ö-hönska? — Sitt ner och språka litet är
frö-höken snäll. Si-hitt hos mig som ä” ungkarl," säger herr L. och lägger sin arm om flickans lif, så att hon spritter till och brister i skratt.
<Pfu-u-u — ki-kittla mig inte ä” herrn så snäll!"
«Lundblom, otäcke don Juan, skäms du inte! Tänk om gumman din såge dig, hur tror du det då skulle gå," säger herr Blomlund med rynkad panna och slår igen sin annotationsbok. "Ro hit med en half punsch," fortfar han därefter nervöst, vänd till skänkflickan.
"Gu-humman! Hvem bry-hyr sig om henne," hickar herr Lundblom och kastar en slängkyss åt skänkflickan, när hon drar upp punschen. "Hör nu, frö-höken lilla, skulle i-hinte ni vilja bli-hi min lilla gu-humma? Hva?!"
Jo, du är mig just en snygg pojke! Vill du nu begå tvegifte. Skäms du i-hinte. Och ni, mitt barn. Stå inte där och fö-örför Lundblom, som ä gift, med edra ba-basilikeblickar. Säg i stället, hva vi ä skyhyldiga?" Tre kro-honor! "Ge oss då en halfva punsch till så bliv de” fy-hyra. — Så där! Var så god, här” 25 öre i drickspengar till nya löstä-bänder. Skål på dig
Källa: Internet Archive ·
