Sida 313
HERKULES. 39
Stor skada är det, att Herkules inte föddes några tusen år senare, i vår tid, då han säkert skulle kunnat skickats ut på upptäcktsfärder i det inre Afrika och där täflat med Stanley i jätteverk.
Bland hans allra styfvaste bedrifter räknas den, då han hjälpte Atlas att stötta himlahvalfvet, så att det inte rasade ner på jorden som en farlig takgesims och slog ihjäl folk, innan olycksfallsförsäkringen blef uppfunnen.
Ett kolossalt arbete utförde Herkules, då han rensade Augias' stall, där 3,000 oxar i 30 år varit instängda. Visserligen ref Herkules sig i hufvudet vid åsynen af det gräsliga värf, han tvingades att utföra, men hur han till sist gnuggade sina geniknölar, fick äfven han en idé och gräfde en kanal från floden Minycius fram till stallet, hvarefter han släppte på vatten genom stallet, så att det i hast blef renspoladt som däcket på en örlogsman.
Hade Herkules lefvat nu, skulle måbända Panamakanalen ha varit färdig för länge sedan.
Liksom så många andra duktiga karlar tyckte Herkules rysligt mycket om fruntimmer, men skötte på långt när inte sin kurtis så bra som en. gardist Fer underlöjtnant nu för tiden.
Så gick han en tid och lade ut sina krokar för drottning Omfale, som endast dref gyckel med stackars Herkules och gjorde honom till ledamot i ett klassiskt sällskap, kalladt: Handarbetets vänner, hvilket]hon stiftat och inom hvilket Herkules sattes att stoppa strumpor och brodera monogram.
Till sist fick Herkules smittkopporna och skulle helt säkert ha dött i dem,' därest han icke föredragit att låta bränna sig lefvande för att mildra de plågor han kände. Hade hans mamma varit så klok och vaccinerat honom i hans barndom, skulle han kanske undgått sitt tragiska slut.
Källa: Internet Archive ·
