Sida 335
. ÅNEkbotkk. 61
Öch kvällen därpå, då han lofvat återlämna den lånade bössan, måste han å nyo traska en mil fram och åter. Just som han kom hem vid elfvatiden, fick han se räfven mycket lugnt promenera utmed en gärdsgård, en liten bit ifrån sig.
Nu blef Anders-Petter ursinnig och tänkte ta upp en sten och dänga den i skallen på Mickel. Men alla stenar . voro fastfrusna. 5
a FR +
En dumhet blir lättare observerad och ihågkommen än ett halft dussin kvickheter.
+ +
En kasernblomma.
Handelsexpediten P. exercerade i år första klassens beväring vid V—lands regemente. Då han en dag gick och "lavajado" för sig själf, mötte han helt plötsligt öfversten och gjorde på vanligt sätt honnör, då han gick förbi. «Vet ni inte att Di ska göra halt och front för er öfverste ?' frågade denne och gick P. in på lifvet. | <<Gud bevare öfversten, det visste jag ej, urskuldade" sig P. förlägen. «Så, hvad är ert namn och vid hvilket kompani är pi?" Mitt namn är P—n hos Y. & kompani, svarade P: ännu mer förvirrad.
Källa: Internet Archive ·
