Sida 400
5 8 ANEKDOTER. Humoristisk logik.
Goldenstein, den store klockskojaren, hade sålt ett ur till Kalle Blomkvist, den store handelsresanden. Så träffades de bägge herrarne ett år därefter i en järnvägskupé på resa söder ut.
Så fort Kalle fick syn på Goldenstein, slog han sig ner bredvid honom och började:
"Det var förbaskadt bra, jag fick tagier. Kommer ni ihåg, att ni sålde en klocka till mig förra året för 25 kronor?"
"Tja, jack känna herrn igen. Vilja herrn kepa nytt ur af mig, kanske. Varsgo, hier ha vi en så gut glocke ...''
"Nej, tack så mycket! Ni lurade mig på den förra affären, då ni påstod att det ur jag köpte var af guld."
So! Fara det icke af kuld, då?
"Nej, det, var så tusan heller. Det var bara förgylld koppar och det visste ni nog."
"Mein Gott, pare fergild kopper, säger herrn. Ett så dirbart ur af pare förgild kopper, det er icke möjligt."
"Hvarför skulle det inte kunna vara möjligt, om jag får fråga?"
"Nej, då schkulle den fabrikant ha loret både mig und er. Er tror jag man kan lore på en ur, aber mich — 8 geht nicht," svarade Goldenstein öfverlägset.
K x PAR
Ett listigt knep.
Två industririddare intogo gemensam "lukulisk" middag å en restaurent. Summan af det förtärda upp: gick till omkring 4 kronor och 50 öre för hvar och en af de bägge gästerna, men när likyiden skulle erläggas,
Källa: Internet Archive ·
