Tillbaka Read Runeberg

Skämthistorier och Muntra Anekdoter, 2.-10. häftet

Originalsida 503
Originalsida 503
Originalsida 502
Originalsida 503
502–503

Sida 503

SAME Pa 4 >

skyndar X. fram, hälsar och utbrister med oförställd förtjusning:

"Ni här, min fru, hvilken lycka för mig! Ni hyser således en smula intresse för mig. Låt oss sätta oss här och språkas vid, sade han och pekade på en soffa.

Nej tack, jag behöfver inte hvila mig, detta möte med er gör mig förtviflad. Det kommer att förstöra hela min sejour här."

"Säg inte så, jag skall pyssla om er på det samvetsgrannaste — —"'

Min herre, ni vet icke hvad ni säger. Det här måste genast ta ett slut, ty antingen måste ni eller jag resa. Och då ni lofvat alt icke förfölja mig längre, litar jag på att nr reser."

"Omöjligt! Och ni, ni får icke heller resa! Om inte annat hjälper, skrifver jag till er herr man och ber honom i ert eget intresse att förhindra beslutet."

Det blixtrade till i fru Z:s ögon.

"Ni är mer än djärf, min herre, ni är — — —"

"Jag är badläkare här, det är allt," svarade herr X. med komisk patos.

Fru Z. blidkades ögonblickligen, Tonfallet i hans röst lät så bevekande. Med kvinnans fina instinkt anade fru Z., att hon skulle blifva bältre "behandlad" af doktor

X. än af någon annan brunusläkare, Och så stannade hon, -

DET FÖRÄNDRAR SAKEN. 2

Källa: Internet Archive ·