Sida 508
T ARME fu Nr ON Få dad pj ”” 2 ET a Ki - + FARRTR ITE VE ce VR A
32 EN SVARTKONSTNÄR,
på honom, så svarlnar fingret, som du nog skall fået Tänk nu noga på detta och låt se att du är förståndig! Kom annars tillbaka, så får jag se hvad som vidare är att göra." 1
Därmed var allt klart, och flickan tackade och gick, lofvande att noga följa ordinationen. L
Många timmar dröjde det dock ej förrän hon kom j åter till majoren och med jämmerlig min visade sitt finger, ” som nu svartnat till följe af lapistoucheringen. 2
«<Jo jo, jag kunde just tro att det skulle så gål Och så ville du för en stund se'n påstå att du ingen fästman hade," sade majoren skadeglad.
«Ja hade't fäll inte heller, men genast på hemvägen kom ja å tänka på att grannas Anners va allt den ja tyckte mest om åf pojka. Å kunne majoren nu ställa så te att han blefve min fästeman, så kanske fingre hvitna & blefve bra igen," svarade jäntan oskuldsfullt. på
Majoren log och lofvade göra hvad han kunde. 3
Dagen därpå träffade han ynglingen i fråga, under dl) det denne var sysselsatt på åkern. 3
«Tänker du inte gifta dig, du, som är ung och duktig?" frågade majoren sedan han en stund resonerat med Anders = i andra ämnen. så JR
«De ä fäll ingen som vill ha mig kan ja” tro, annars vore kanske inte de” så tokut," svarade drängen. tå
<Åjo, nog vet jag den som du kommer att tycka om bland jäntorna på godset, och henne ska du fria till, om du ser att hon har ett finger svart och fyra hvita på É vänster hand. Det har jag läst i svartkonstboken! Och gör du det, får du inte nej, det är säkert." ,
Majorens spådom gick i fullbordan, ty genom hans finurlighet blefvo de unga tu sedermera ett lyckligt äkta
vy per;
Pe
Källa: Internet Archive ·
