Sida 41
grund kan ock slutas, hvarföre isfält lättare tilldanas och stadgas i dessa höga Latituder, då deremot floden, på lägre bredder dageligen upbryter den skorpa, kölden hinner frambringa, såsom James anmärker. Äfvan Hudsonsvik stiger floden emellan 9 a 12 Sot enligt Baffins och Moors dagböcker; Men vid Magdalenasvik på Spitsbergen, enligt Phipps, endast till 3. Uti Americanska ishafvet, tyckes det trånga Beringssundet böra ansenligen minska flodens högd. Vid Chatanga i Siberien, stiger ock endast floden till 2 fot, och det blott i springtiden . Jag finner derföre någon svårighet att antaga Hearnes upgift, som på Americanska sidan, under 72 parallelen, berättar sig hafva funnit 12 a 14 fots flodvatn
Crantz anmärker, att källor till- och aftaga, med floden, på Grönland. På samma sätt förhåller det sig ock, vid Ostersjöns stränder, med de nära belägna källor, under des så kallade up- och utsjö. Grönlands floden åstadkommer ock nya källsprång. Detta ständiga af- och tilltagande torde äfven bidraga dertill att somliga, nära hafvet belägne källor, aldrig tillfrysa. James om talar en sådan, som, under des förfärliga vinterläge uti Hudsonsvik, hela tiden höll sig öpen, faft hölgd af ett dageligen tillväxande ishvalf.
Källa: Project Runeberg ·
