Sida 137
11(3 STOCKHOLMS HISTORIA.
mentstid med största allvar ocli hastighet sattes i verket, tillika med andra gator västantill i staden och i båda förstäderna.» Härmed säges, att reglering påbjöds, men att plan blott uppgjordes kring clen nämnda gatan. Att därmed menas Konungsgatan i staden1 framgår af sammanhanget i anteckningen med branden, och den omtalade »desseinen» torde vara inlagd på 1626 års karta, där en rak gata är framdragen söder ifrån till clen utdragna Kåkbrinken, med regelbundna kvarter å ömse sidor.
Det återstår att utreda, huru clen anbefallda regleringen för öfrigt verk ställts med kartors uppgörande och dylikt. Ar 1637 svarar regeringen på magistratens frågepunkter, att den skulle i regleringsfrågor rätta sig efter »den af salig kungl. maj:t förut gjorda ocli nu sedermera öfversedda och förbättrade afrifning så i staden som på malmarna», men dessa sväfvande ordalag utsäga ingenting bestämdt om Gustaf Adolfs reglering, som måhända åberopas för att gifva mera kraft åt regeringens egna vidtomfattande planer. Säkert är emellertid, att man gått längre än 1626 års karta angifver. Ar 1638 bestämdes i riksrådet att jämka på kyrkogårdsmuren kring Riddarholmskyrkan, »därmed att justera gatan efter den clessein, som för detta gjord är och sal. kungl. maj:t hafver approberat» (R.-Rådets prot, VII: s. 177). Ar 1630 får Åke Tott tillstånd att göra en bro från sitt lius på Gråmunkeholmen till »det torg, som konungen låtit afsticka». Detta torg gent emot holmén finnes ej på 1626 års karta, men på alla senare. Är 1635 anbefalles uppbyggande af alla afbrända tomter i staden, ocli åberopas därvid Gustaf Adolfs »clessein». Förordningar om reglering östantill i staden jämte dessein däröfver åberopas äfven2, men om genomgripande regleringsplaner öfver
o
malmarna verkligen uppgjorts, måste tills vidare vara en öppen fråga. Ar 1632 finner man, att staden tillbyter sig tomter vid Södermalmstorg, hvilket synes antyda något slags reglering, ocli kartan öfver Klaratrakten (Del. II fig. 203) är måhända från Gustaf Adolfs tid.
I en rättegång om två tomter på Helgeandsholmen åberopas sedermera stadens publika »planta», hvilkens »species är gjord i salig konungens tid af Andrea Bureo ocli Olof Hansson» (Örnehufvud). »Den plantan, som hänger i stadens byggnings collegio, är ett transsumpt af den förra» och »gjord efter konungens död ocli i regeringens tid» (Rabe, Helgeandsholmen, sid. 58; Styffe, Kvarteret Bodarne, sid. 2). Ordalagen synas ånge, att det var åtskillnad på »plantorna», hvilket äfven framgår af andra uppgifter, men detta torde tills vidare vara allt, som kan sägas om Gustaf Adolfs reglering. I behåll finnes däremot ett skarpt förbud mot bibehållandet af trä- och kors-
1 Ännu 1614 bär den på en karta namnet Konungsgatan, hvilket namn småningom fick vika för Stora Nygatan.
2 Jmf. citat härom i afd. XXVI. Enligt anteckning i Palmsköldska saml. (XIV del X: s. 503) skulle Gustaf Adolf befallt magistraten upplåta stadens tomter östantill åt. dem, som ville bygga.
Källa: Project Runeberg ·