Sida 147
11(3 STOCKHOLMS HISTORIA.
kungl. maj:t år 1695, att donatarierna skulle få friköpa hela tomterna eller också betala tomtören; om donationen genom köp kommit i andra händer, skulle endast den ursprungliga emottagaren erlägga afgift, ocli om han vore insolvent, skulle intet vidare åtgöras. I allmänhet stannade sålunda ägarne
kvar i orubbad besittning af hus och tomter.1
* *
*
Efter ofvanstående redogörelse för 1600-talets regleringsarbete i allmänhet återstår att taga i betraktande de olika stadsdelarnas utveckling under samma århundrade.
Den egentliga staden förlorade sitt fästningsliknande utseende, i det att murar och torn nedrefvos eller kringbyggdes. Ar 1636 försvann, såsom nämndt, Draktornet, och år 1685 hvalfvet öfver Köpmangatan — antagbgen de sista lämningarna af de äldsta försvarsverken. Norra porten stod kvar till år 1672, men den södra på holmen i Söderström fick vika redan vid slussbyggnaden. Rådhuset vid Stortorget måste flera gånger repareras, men var dock mycket bristfälligt på 1690-talet. Yid Storkyrkobrinken uppförde Axel Oxenstjerna sitt vackra lius, som efter lians död upplåts åt banken år 1654. Midt emot slottets södra port byggde Nikodemus Tessin sitt palats. Nedanför slottet försvann skeppsgården, men där låg fortfarande en snickareverkstad och slottets vedförråd. På Skeppsbron funnos förrådsskjul, viktualie-vågen ocli koklius, och vid densamma lågo packhuset ocli det stora våghuset, med varubodar framför. Vid Järntorget byggdes det nya bankhuset; där liade år 1612 hertig Johan af Östergötland hållit hof, och på torget afrättades stundom förbrytare. Norr därom är på 1626 års karta en öppen plats, hvarest Johan III påbörjat en kyrkobyggnad. Gustaf Adolf skänkte tomten med all huggen sten till ridderskapet och adeln att där uppföra sitt riddarhus. Ett par närliggande lius inköptes för att få större byggnaclsyta, men tomten befanns olämplig ocli såldes i smärre lotter år 1656, enligt beslut året förut.
Vid Svartmunkegatan låg accisliuset, som till hälften tillhörde staden, ocli riksrådet Jesper Mattsson Kraus' lius, i hvilket han år 1621 (bekräftadt 1679) fick rätt att inrätta värdshus med vinutskänkning till härbergerande af utländska gesandter och andra ståndspersoner. Vid Österlånggatan finner man »papisternas lius», indraget bland Vadstena klosters egendomar ocli af Sigismund inköpt af dåvarande ägaren, baron Keitli (1594), och öppnadt för katolsk gudstjänst. Vid Skärgårdsgatan låg Vår Frus gillestuga, som stundom på 1500-talet upplåts såsom bostad åt gesandter eller till kungliga handtverkare, men lämnades till staden år 1573 och användes såsom festlokal.
Västan till tillkommo de båda Nygatorna, af hvilka den »Stora» ännu år 1644 kallas Kungsgatan, stundom med tillägget »Nya», hvarur förkortnin-
1 Jrnf. Bihang n:r 27 till stadsfullmäktiges beredningsutskotts utlåtande 1892, sid. 6 fi.
Källa: Project Runeberg ·