Read Runeberg

Stockholm. Sveriges hufvudstad skildrad med anledning af Allmänna konst- och industriutställningen 1897: Del 1

Originalsida 250
Originalsida 250
Originalsida 250
Originalsida 251
250–251

Sida 250

11(3

STOCKHOLMS HISTORIA.

aug.—sept. 1814. Officerare föreslogos af skvadronerna ocli kompanierna själfva, hvarefter kungl. maj:t gaf fullmakt. Ar 1820 indrogs stadsmajorens lön, ocli intresset för öfningarna försvann småningom, men ännu år 1862 funnos nominellt fem bataljoner, och samma år antogs ny uniform. De sista intresserade öfvergingo till skarpskyttekåren, ocli från 1870 har borgerskapets särskilda skyldighet till vapentjänst försvunnit.

Stadens uppdelning i församlingar liar undergått ett par förändringar under detta tidsskede. Trakten omkring Olofs kapell utbröts från Klara församling och fick namnet Adolf Fredriks församling (1773). Konungen blef patronus, och kyrkoherden inträdde såsom ordinarie medlem i konsistorium. Däremot återförenades Riddarliolmens och Storkyrkans församlingar år 1807. Ar 1841 bestämdes grunderna för tillhörighet till garnisons- ocli Skeppsholms-församlingarna.

Ar 1781 utfärdades ett toleransplakat för katoliker, och två år senare anlände en apostolisk vikarie; 1784 började offentlig gudstjänst i stadshuset på Södermalm, ocli 1837 invigdes den nya katolska kyrkan. Judarna fingo åtskilliga friheter genom 1782 års handelsreglemente, och liade öppen gudstjänst från 1787.

Skolväsendet ändrades icke synnerligen mycket under 1700-talet. Trivialskolan fanns kvar viel Själagårdsgatan till 1814, flyttades då till Riddarholmen ocli förändrades 1821 till gymnasium; årligen synas vid pass 50 gossar lia inskrifves. Tyska skolan fick ändrad ordning 1773, hvilken tillämpades till 1841; år 1744 ökades skolhustomten, ocli 1776 ombyggdes skolhuset. Klara skolhus nedbrann 1751, men uppfördes igen på samma ställe; efter 1820 fick skolan namn af trivialskola, liksom äfven Maria skola. Sedan förbyttes namnet till Klara lägre elementarläroverk, som ägde bestånd till 1880. Jakobs skola bytte lokal flera gånger ocli hamnade 1817 vid Norra Smedjegatan. Ar 1851 invigdes ett nytt skolhus viel Regeringsgatan och Brunnsgränden. Ar 1820 förändrades skolan till högre apologistskola och senare till lägre elementarläroverk. Maria skolas lius viel S:t Paulsgatan ocli Maria Kvarngränd ombyggdes 1740 ocli 1854—56. Från 1879 har skolan uppgått i södra allmänna läroverket. Katarina skola höll till vid Högbergsgatan under åren 1753—1852, hvarefter den funnits viel Götgatan ocli sedan viel Katarina Västra Kyrkogata. Kungsholmens skola fortgick till 1867, och Ladugårdslands skola har förändrats till lägre elementarläroverk. Skolan vid S:t Olofs kapell fick 1773 namnet Adolf Fredriks skola och ägde bestånd till 1872. Från 1790-talet hafva fattigskolor, handtverksskolor m. fl. uppstått ocli slutligen aflösts af folkskolor eller andra undervisningsanstalter (se afd. XI och XII).

Källa: Project Runeberg ·