Sida 306
248
STOCKHOLMS RÄTTSKIPNING.
notarier tillsättas utan någon som lielst medverkan från borgerskapets sida, kan nämligen med fog ifrågasättas, om det icke är ett kringgående af dessa privilegier att göra stadsnotarierna till ständiga ledamöter i rätten.
Den organisation, som Stockholms rådstufvurätt erliöll genom 1849 års kungl, bref, är ännu i sina grunddrag orubbad, eliuru icke oväsentliga förändringar ägt rum i flera af dess delar. Den viktigaste af dessa skedde genom kungl, brefvet den 12 februari 1875 ocli bestod hufvudsakligast i en indragning af en clel tjänster, som ansågos mindre behöfliga, ocli en däraf föranledd omreglering af andra befattningar. De tjänster, som indrogos, voro handelsborgmästarebefattningen, hvilken dock ersattes med en literat rådmanstjänst, de två illiterata rådmanstjänsterna, af hvilka den ena varit vakant alltsedan 1849, civil- ocli brottmålsnotariebefattningarna å tredje, fjärde, femte ocli sjette afdelningarna, i hvilkas ställe två stadsnotarietjänster å hvardera afdelningen upprättades, och en aktuariebefattning, som utbyttes mot en kanslisttjänst å stadsaktuariekontoret. Samtidigt utbyttes titeln »justitieborgmästare» mot »borgmästare». Genom de skedda indragningarna vunnos åtskilliga besparingar, hvilka möjliggjorde en löneförhöjning för magistratens medlemmar ocli tjänstemän utan något i väsentlig mån ökadt anslag från kommunen. Yiktigast var indragningen af en notarie-befattning å hvardera af rådstufvurättens tredje, fjärde, femte och sjette afdelningar. Hade magistraten och de öfriga myndigheter, som genomförde denna förändring, kunnat förutse hufvudstadens hastiga tillväxt under de närmast följande åren, så hade denna åtgärd utan tvifvel aldrig vidtagits. Ty med stadens utveckling har följt ökadt arbete för rådstufvurätten, ocli inom några år efter 1875 liade stadsnotariernas göromål nått ett mått, som öfverstiger vanlig arbetskraft.
I anledning af den förändring i rådstufvurättens organisation, som kungl, brefvet den 12 februari 1875 medförde, utfärdades af öfverståthållaren ocli magistraten en ny arbetsordning för magistraten och rådstufvurätten clen 5 maj 1876. Denna fortfor att tillämpas, intill dess den nu gällande arbetsordningen af den 5 februari 1892 af öfverståthållareämbetet ocli magistraten utfärdades.
Enligt denna senare arbetsordning består rådstufvurätten af en borgmästare, tretton rådmän, en magistratssekreterare, elfva stadsnotarier ocli två protokollsnotarier; därjämte äro vid rådstufvurätten anställda en aktuarie, en arkivarie, en kanslist ocli en amanuens. Rådstufvurätten arbetar på sex afdelningar, hvilka bestå den första af borgmästaren såsom ordförande, två rådmän, magistratssekreteraren, två stadsnotarier för inteckningsärenden ocli två protokollsnotarier, den andra af tre rådmän, hvaraf en är ordförande, samt en stadsnotarie, och de fyra öfriga hvardera af två rådmän, den ene ordförande, den andre vice ordförande, samt två stadsnotarier. Därjämte sammanträder samfälld rådstufvurätt i enahanda fall, som bestämdes genom
Källa: Project Runeberg ·