Sida 321
263 STOCKHOLMS POLIS.
het inom hufvudstaden, utan ock att stärka konungamakten i politiskt afseende genom att ställa till dess förfogande en kår af skickliga, pålitliga och af konungen fullkomligt beroende agenter.
Hyste konungen denna plan, så måste framgången däraf i väsentlig mån bero på den blifvande polismästarens personliga egenskaper. I detta afseende kunde ur konungens synpunkt svårligen ett lyckligare val hafva trätfats, än det som skedde, då till Stockholms stads förste polismästare den 20 mars 1776 utnämndes sekreteraren i öfverståthållareämbetets kansli Nils Henrik Aschan von Siewers, sedermera adlad under namnet Liljensparre. Polismästaren Liljensparre var en man af sällsynt begåfning; lian ägde en kraftig vilja, en outtöttlig verksamhetslust, ett lika snabbt som skarpt omdöme samt en aldrig rådlös forslagenhet; men tillika var lian despotisk, likgiltig för andras rätt ocli hänsynslös i valet af medel. Sin konung var han emellertid orubbligt trogen, och livad lian för konungens sak uträttade, därom bär Gustaf III:s historia vittnesbörd.
Liljensparres vilja blef enda lag för den nya polisen. Det är därför lika naturligt, att polisen i de vanliga löpande ärendena, där inga politiska hänsyn gjorde sig gällande, med kraft ocli rådighet fullgjorde sina åligganden, som ock att den icke skydde öfvergrepp, när dessa voro i de maktägandes intresse.
I sammanhang med polisväsendets reformering utfärdades ock en kungl, instruktion för öfverståthållare!! den 16 februari 1776. Enligt denna skulle öfverinseendet och hufvudstyrelsen af hela polisväsendet tillkomma överståthållaren. Några detaljerade bestämmelser om lians åligganden i detta fall gåfvos emellertid icke: ej heller uppdrogos några gränser mellan hans ocli polismästarens ämbetsmyndighet.
Underståthållaren tillades endast såsom öfverståthållarens ställföreträdare någon befattning med polisverket.
Stadens yttre bevakning ansågs ännu vid denna tid icke vara ett åliggande för polisen. Någon patrulleringsskyldighet ålades därför icke de nya uppsyningsmännen, utan denna tjänstgöring fullgjordes såsom förut af brandvakten ocli för någon gång stadsvakten.
3. Polisen från 1770 till 1830-talet.
Den organisation, som polisen erhöll genom 1776 års författning, bibehölls i det stora hela i mer än ett halft sekel. En del förändringar vidtogos väl i slutet af 1700-talet och början af 1800-talet, men de voro hvarken många eller genomgripande.
Kårens styrka ökades så småningom, om ock ej i någon väsentligare grad. I samma mån höjdes anslaget, hvilken höjning synes hafva drabbat
Källa: Project Runeberg ·