Sida 365
XI.
STOCKHOLMS FOLKSKOLOR
af
C, C. BERGMAN.
1. Styrelse och organisation.
• •
A ncla till år 1862 skötte hvar och en af hufvudstadens församlingar sitt J-JL folkskoleväsende oberoende af de öfriga. Församlingen utgjorde ett skoldistrikt. Från år 1842 tillämpades nämnda års allmänna folkskolestadga, till dess att Stockholms stad genom kungl. maj:ts nådiga resolution af den 27 september 1861 erhöll en särskild stadga angående folkundervisningen. Enligt denna utgör folkskoleväsendet en detta samhälles gemensamma angelägenhet. Förvaltningen liandhafves dels af en för samtliga folkskolor tillsatt öfverstyrelse, dels af åtta särskilda skolråd, ett för hvar ocli en af stadens territoriella församlingar.
Öfverstyrelsen utgöres af en ordförande ocli elfva ledamöter, nämligen en af stadens konsistorium, en af fattigvårdsnämnden, en af hvarje församlings skolråd ocli en af öfverstyrelsen, företrädesvis bland hufvudstadens läkare, väld ledamot. Öfverstyrelsen väljer själf sin ordförande. Utses därtill någon af öfverstyrelsens ledamöter, inväljes i hans ställe ocli i enahanda ordning, hvari lian blifvit till ledamot invald, annan ledamot.
Öfverstyrelsen utöfvar högsta uppsikten öfver och ledningen af hufvudstadens folkskoleväsende samt bör genom ändamålsenliga anordningar ocli med användande af alla de medel, som enligt stadgan stå den till buds, bereda en god folkundervisning. Öfverstyrelsen tillkommer att förordna om skolåldern ocli lärotider, om undervisningssätt ocli läsordning, om läroböcker, undervisningsmedel och disciplin; öfverstyrelsen antager lärare och lärarinnor, anskaffar för undervisningen nödig materiel samt verkställer numera alla utbetalningar af löner, arfvoden, m. m. Öfverstyrelsen liar ock det allmänna inseendet öfver inom församlingarna befintliga skollokaler, skall pröfva ocli godkänna förslag till nybyggnad eller ombyggnad af dylika
Källa: Project Runeberg ·